Klicka på ”barn.shy.pdf” under ”Bilaga” längst ned och läs en nyöversättning av novellen "Barnows Shylock" ur Judarna i Barnow.

Karl Emil Franzos.

KARL EMIL FRANZOS - EN ÖSTERRIKISK 1800-TALSFÖRFATTARE SOM TALAR RAKT IN I VÅR TID

Judarna i Barnow utkom på svenska första gången 1878, ett år efter det att den kommit ut på tyska. År 1928 var det dags för en andra svensk översättning. Kultur i öst tycker att det är dags att på nytt uppmärksamma Franzos och göra några av novellerna i Judarna i Barnow tillgängliga för vår tids läsare.

Berättelserna i Judarna i Barnow utspelas i den fiktiva staden Barnow i östra Galizien. Det är en trakt som Franzos kände väl till: han föddes revolutionsåret 1848 i den östgaliziska staden Czortków. På Franzos’ tid tillhörde Galizien Österrike (det var i samband med Polens delningar på 1700-talet som området tillföll Österrike; efter första världskriget och fram till andra världskriget kom området återigen att tillhöra Polen). I dag ligger västra Galizien i Polen och den östra delen i Ukraina. I Judarna i Barnow nämns staden Lemberg. Numera ligger staden i Ukraina och heter Lviv. Stadens polska namn är Lwów.

Att läsa Franzos är intressant av flera skäl. Man påminns om den stora betydelse som det tyska språket en gång hade i Central- och Östeuropa. Många framstående tyskspråkiga författare har sina rötter i Ostgalizien: här föddes Joseph Roth (i Brody), Herz Wolff Katz (i Rudky), Soma Morgenstern (i närheten av Tarnopol). Staden Czernowitz (Tjernivtsi på ukrainska), som i dag ligger i södra Ukraina nära den rumänska gränsen, har frambringat många fina tyskspråkiga poeter, till exempel Rose Ausländer och Paul Celan.

Franzos’ teman är intressanta också för en nutida läsare. I Judarna i Barnow handlar det om minoritetens relation till majoritetssamhället, det vill säga om judarnas relation till den kristna omvärlden, men också om den starka spänningen mellan tradition och modernitet inom den judiska gruppen. Det handlar om den enskilde judens möjligheter att skapa sitt eget liv; om försöket att bryta sig ur en kvävande tradition. Om längtan efter bildning. Ofta möter vi en kvinna som kommer i kläm. Franzos har själv sagt: ”Det har alltid varit mitt mål att samtidigt vara sann tysk och sann jude…” Franzos skrev enkelt men nervfullt. Dramatiken och allvaret är hela tiden närvarande, liksom ofta humorn och ironin. Språket är friskt, personerna levande och sammansatta, sentimentaliteten tillåts aldrig dominera.

Franzos tillhörde en judisk släkt som utvandrat från Metz i Frankrike till Czortków i Ostgalizien – därav namnet ”Franzos” (fransos). Franzos föddes i Czortków 1848. Han växte upp där och i Czernowitz. Därefter studier i juridik i Wien och Graz. Åren 1872-1876 reste han omkring i Ryssland, på Balkan, i Mindre Asien och Egypten. År 1877 bosatte han sig i Wien där han redigerade ”Neue Illustrierte Zeitung”. År 1886 flyttade han till Berlin där han utgav en litterär tidskrift, ”Deutsche Dichtung”. Franzos första publicerade verk var Aus Halb-Asien. Kulturbilder aus Galizien, Südrussland, der Bukowina und Rumänien (1876; sv. övers. 1881: Från Half-Asien). Det följdes av ytterligare reseskildringar. Franzos skrev ett stort antal romaner och noveller, flera av dem översattes till svenska. Franzos’ mästerverk anses av många vara Der Pojaz. Eine Geschichte aus dem Osten, som utgavs postumt. En av beundrarna var Victor Klemperer - författaren till Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933-45 - som beskrev den som ”äkta diktkonst, av stor enkelhet och djupt gripande”.

Läs också Richard Swartz’ artikel om Karl Emil Franzos under ”Möten med författare och böcker” här på Kultur i öst: ”Franzos rådlös i två världars ingenmansland”.