Nordöstra Polen och Łódź - en höstresa (historiska strövtåg)

Text och bild: Per Nilson.

Inledning

På sommaren bestämde jag mig för att göra en höstresa, men vart? I juni hade jag blivit tillfrågad om jag i oktober ville komma och berätta något om mina erfarenheter av Polen vid ett samkväm som den skånska avdelningen av Svensk-Polska Samfundet skulle hålla i Lund. Jag tackade ja. Snart klarnade resplanerna: om jag nu skulle berätta om Polen, varför inte ta en titt på det hörn av landet - det nordöstra - där jag ännu inte varit? Trakter som en gång ingått i Väst- och Ostpreussen. Och när jag ändå tagit mig över Östersjön, varför inte passa på att också se Polens tredje största stad, belägen mitt i landet och präglad av sin sällsamma historia? Łódź, alltså.

Sagt och gjort. I mitten av september gav jag mig av; knappt två veckor senare var jag åter hemma.

---

Så här reste jag:

16/9: nattfärja Karlskrona-Gdynia

17/9: tåg till Malbork; utflykt till Elbląg (tåg)

18/9: i Malbork

19/9: tåg till Olsztyn

20-21/9: I Olsztyn; 21/9 dagsutflykt till Ełk (tåg)

22/9: tåg till Suwałki (via Białystok)

23/9: i Suwałki

24/9: tåg till Łódź (via Białystok och Kaluszki)

25-27/9: i Łódź

28/9: tåg till Gdynia; färja till Karlskrona

--- 

En resa till nordöstra Polen är, som sagt, också en resa till det en gång tyska Väst- och Ostpreussen. Vem har inte hört talas om Fredrik II ("den store") under vars styre på 1700-talet Preussen utvecklades till en första rangens militärmakt? Till en början var Preussen dock en östlig provins, belägen huvudsakligen mellan Wisłas nedre lopp och Nemunas, det vill säga mellan Gdańskbukten i Polen och Kuriska sjön i Litauen. Idag är området uppdelat på tre länder: Polen, Ryssland (Kaliningradområdet med den forna huvudstaden Königsberg, numera Kaliningrad) samt Litauen (en västlig remsa).

Det tyska namnet Preussen går tillbaka på det baltiska folket pruserna som levde just mellan nedre Wisła och Nemunas. Under de båda första århundradena efter Kristus skänkte bärnstenshandeln med romarriket betydande inkomster; området upplevde en blomstringstid. Pruserna kristnades på 1200-talet av Tyska orden och uppgick på 1600-talet i den omgivande tyska befolkningen.

Det ursprungliga Preussen utgjorde från reformationstiden ett hertigdöme, från 1618 i personalunion med kurfurstendömet Brandenburg. År 1701 antog den brandenburgske kurfursten Fredrik III titeln "kung i Preussen". Det ursprungliga Preussen utgjorde nu den östliga delen i ett kungadöme med centrum i Potsdam.

I det Tyskland som efter 1945 tvingades ge upp de delar av riket som låg öster om floderna Oder-Neisse (den västra grenen) skilde man mellan Västpreussen och Ostpreussen. Distinktionen infördes efter Polens första delning 1772, då Preussen lade beslag på området vid Wisłas mynning, vilket kom att benämnas Västpreussen. Det ursprungliga Preussen blev Ostpreussen. Förutom Västpreussen lade Preussen under sig även landskapet Ermland, som därefter utgjorde den södra delen av tyska Ostpreussen. Västpreussen och Ermland hade avträtts av Tyska orden till förmån för Polen vid freden i Toruń 1466. Under 1700-talets senare hälft styckades det dåvarande Polen av sina grannar - Preussen, Österrike och Ryssland - i tre omgångar; efter den sista var landet utraderat från kartan fram till första världskrigets slut. Efter första världskriget tillföll större delen av Västpreussen det återuppståndna Polen. Städer som Malbork och Elbląg (liksom Olsztyn i Ermland) stannade dock kvar i Tyskland. Först efter 1945 tillföll de Polen. För Danzig (Gdańsk) med omgivningar tillämpades efter första världskriget en speciallösning: staden blev en fristat (Freie Stadt Danzig) underställd Nationernas Förbund.

Det tyska inflytandet i Preussen går långt tillbaka i tiden. Efter 1225 flyttade Tyska orden, en militär orden, sin verksamhet från Transsylvanien till Preussen, där den från 1231 erövrade ett eget rike. Den plats som Tyska orden idag främst förknippas med är den storslagna tegelborgen i staden Malbork (tyska: Marienburg) - permanent residens för dess stormästare mellan 1309 och 1457. 

Om det inte vore för borgen skulle Malbork vara den alldagligaste av städer i Polen. Hit kom jag med tåget från Gdynia på resans andra dag (restid cirka en timme). Strax efter Gdynia Główna följde Sopot - den kända badorten berömd bland annat för sina sångfestivaler - därefter Gdańsk, en av de vackraste städerna kring Östersjön. Jag hade varit här för många år sedan och tänkte tillbringa resans sista dag här. Gdańsk bestod av tre stationer: Gdańsk Główny, Oliwa och Wrzescz. I stadsdelen Oliwa bodde (eller bor) Lech Wałęsa och här slöts en fred 1660 (Magnus Gabriel de la Gardie ledde den svenska förhandlingsdelegationen) som spelar en viktig rolll i Preussens historia - mer om det senare. Och slutligen, innan Gdańsk hade passerats, stationen Wrzeszcz - åtta bokstäver varav en vokal, rätt polskt! 

Järnvägsstationen i Malbork är byggd i rött tegel. De intensivt gröna dörrarna i väntsalen gör sig fint mot allt det röda. På väggarna är ett antal stadsvapen avbildade. En björn under en gyllene krona är försedd med texten "Berlin"; vapnet bredvid består av ett vitt kors på röd botten, krönt av en krona: "Królewiec" (Königsberg; dagens Kaliningrad). "Marienburg, Wpr. [Västpreussen] Bahnhof" läste jag på en gammal bild i stark förstoring som prydde en vägg strax intill järnvägsstationen:

Fram till 1945 tillhörde Marienburg (Malbork) Tyskland.Fram till 1945 tillhörde Marienburg (Malbork) Tyskland.

 

Malbork (Marienburg)

Malbork är beläget i vojvodskapet Pommern (Województwo pomorskie). Polen är indelat i 16 sådana provinser. Staden tillföll Polen efter 1945. 

En gammal stadsport i rött tegel på Nogats östra strand - Brama Mariacka -  höll på att renoveras. Innanför den (i norr) en blandning som inte bjöd på några upplevelser. På en gata fanns relativt nybyggda hus som lekte med en äldre tids formspråk; gavlarna - spetsiga, trappstensformade eller avsmalnande i mjuka svängar - var vända mot gatan. Hus från 1700- och 1800-tal, folkrepublikens tid och senare. Nej, det är inte staden i sig som lockar hit alla turisterna (promenaden utmed floden Nogat är dock inte så dum).

Magneten stavas Marienburg/Malbork - Tyska ordens väldiga borganläggning, påbörjad 1274. Flera gånger har den förstörts, senast under andra världskriget. Också själva staden utsattes för förstörelse under de hårda striderna mellan Wehrmacht och Röda armén. Dessutom skakades Malbork av en våldsvåg 1945. År 2009, i samband med grävningar inför ett hotellbygge, påträffades en massgrav med 1 800 lik (män, kvinnor och barn). En annan tysk källa talar om över 2 000 lik och att de var tyska civila.

Jag löste inträde till borgen och tog mig runt med hjälp av en audioguide. En mycket givande rundvandring. Den tvåskeppiga kapitelsalen i högborgen räknas som en av de arkitektoniska höjdpunkterna. Den väldiga ringmursborgen består av förborg, mellanborg och högborg.

Efter att ha förlorat sin bas i Palestina och ett mellanspel i Transsylvanien sökte sig Tyska orden till Polen, där en hertig ville ha hjälp med att omvända de hedniska preussarna. Tyska orden erövrade ett eget rike i Preussen. På 1280-talet var det sista preussiska motståndet brutet och Malbork började växa fram. Efter det att stormästaren flyttat dit 1309 utvecklades borgen till en av medeltidens starkaste.

Landområdena som ingick i Tyska orden var inbördes olika; här fanns både självstyrande biskopsdömen och rika hansestäder. Under 1400-talet växte Polens och Litauens tryck mot ordensstaten. Under det så kallade trettonåriga kriget (1454-1466) övertog Polen kontrollen över Malbork (1457). Vid freden i Toruń 1466 tvingades Tyska orden avstå från stora områden i väster; östra Preussen hamnade under polsk överhöghet (vasallförhållande fram till freden i Oliwa 1660; se vidare Inledningen). 

I samband med reformationen upplöstes Tyska orden i Preussen 1525; Preussen blev ett världsligt hertigdöme.

En del av den väldiga borgen.En del av den väldiga borgen.

Golv i borgen.Golv i borgen.

Golvet i vilket fladdermusen ingår.Golvet i vilket fladdermusen ingår.

En matmarknad i närheten av borgen, uppkallad efter Bruno Schulz, författare bland annat till Kanelbutikerna.En matmarknad i närheten av borgen, uppkallad efter Bruno Schulz, författare bland annat till Kanelbutikerna.

Vad som kan köpas i matmarknaden.Vad som kan köpas i matmarknaden.

Polska specialiteter till salu: traditionell brödkvass - i övre vänstra hörnet ser vi ett bröd och en del av den polska texten: "KWAS chlebowy tradycyjny". Vidare sur gurka (ogórki kiszone), ister från vilt (smalec z dzika), bröd med ister (pajda z smalcem), lantbröd (chleb wiejska) gjort på surdeg, vällagrade ostar från Pommern (Pomorskie).

Kajmak Pomorski. Kajmak - ett slags syrad grädde som jag mest förknippar med balkanska rätter, till exempel ćevapčići.Kajmak Pomorski. Kajmak - ett slags syrad grädde som jag mest förknippar med balkanska rätter, till exempel ćevapčići.

Johannes Döparens kyrka.Johannes Döparens kyrka.

Bar Puchatek (Bar Nalle Puh).Bar Puchatek (Bar Nalle Puh).

Bar Puchatek, kassan.Bar Puchatek, kassan.

En kokosöl i Malbork, mitt livs första.En kokosöl i Malbork, mitt livs första.

 

Kvällsutflykt till Elbląg (Elbing)

Elbląg är beläget strax öster om Malbork. Tågresan mellan de båda städerna tar knappt en halvtimme. Dock tillhör de olika vojvodskap. Elbląg ligger i Ermland-Masurien (Warmińsko-Mazurskie); fram till 1945 tillhörde staden Tyskland.

”Vad kan en resenär söka i Elblag?” frågar Jolo i sin text ”Nicolai i Elblag”. 

Strax efter det att jag börjat gå i rätt riktning mot stadens centrum (vid järnvägsstationen hade jag först chansat på höger istället för på vänster) fick jag syn på det höga tornet till Nicolaikyrkan.

”Eget nog kom jag till Elblag för Axel Oxenstiernas skull. Den mannen kommer jag inte förbi. Till och med kunde Polen tänka på honom någon gång med en viss värme, för han lyckades avhålla det expansiva och buffliga Sveriges krigiska högadel från att ställa till krig med Polen, med den för tiden säregna motiveringen att ’det vore en betänklig sak att falla över ett oskyldigt folk’. Men han dog, och Karl X Gustaf föll så mycket grundligare över Polen. […] Oxenstierna satt där i ett par år och förde Sveriges politik medan Gustaf Adolf skötte krigen. Europas diplomater kom dit och förhandlade med honom.”

Så var jag framme vid mitt riktmärke - Mikołaj-kyrkan, det vill säga Nicolaus. Innan jag påbörjade besiktningen åt jag kebab. Från uteserveringen hade jag till höger utsikt över hörnet Stary Rynek/Mostowa (det sydöstra i den rektangel som omger Nicolai). Kyrkan och ett par hus intill, på Mostowa, skvallrade om hur dessa kvarter såg ut före 1945. Några fler hus än så klarade väl sig i striderna, men det allra mesta har uppförts efter kriget. Ofta är huvuddragen i den gamla arkitekturen bevarade medan nya dekorativa element lagts till.

Stadens grundmönster - gatorna - är dock bevarade. Stenläggningen på Stary Rynek och Mostowa ser gammal ut. De långa perspektiven är desamma - återstår bara att tänka bort de nuvarande husen och ersätta dem med 1600- och 1700-talshus (några sådana hus finns som sagt var kvar att ta hjälp av). En pampig stad, rik och betydande en gång.

Inne i kyrkan pågick gudstjänst. En präst som satt bakom ett bord gjorde mig uppmärksam på att blixtlåset i min ryggsäck hade gått upp. Tornet besteg jag aldrig. ”På mornarna steg han [Oxenstierna] ibland upp i Nicolaikyrkans torn och tittade ut över det platta landet, ibland för att speja efter fientliga härar, men mest för att fundera i allmänhet.”  (s. 195; Elbing var svenskt i två omgångar på 1600-talet: 1626-1635 samt 1655-1660.)

Två hus, på Mostowa, som ser ut att vara gamla på riktigt...Två hus, på Mostowa, som ser ut att vara gamla på riktigt...

... och ett gammalt hus till.... och ett gammalt hus till.

Utsikten mittemot under kvällsmaten.Utsikten mittemot under kvällsmaten.

Nicolakyrkan.Nicolakyrkan.

Nicolaikyrkan.Nicolaikyrkan.

Vid Nicolaikyrkan.Vid Nicolaikyrkan.

I grunden de gamla formerna - kombinerade med moderna, djärva utsmyckningar.I grunden de gamla formerna - kombinerade med moderna, djärva utsmyckningar.

Gatan heter Stary Rynek. I bakgrunden Brama Targowa - den norra stadsporten.Gatan heter Stary Rynek. I bakgrunden Brama Targowa - den norra stadsporten.

Med ryggen mot Brama Targowa ser Stary Rynek ut så här.Med ryggen mot Brama Targowa ser Stary Rynek ut så här.

Bagargesäll intill Brama Targowa. Enligt legenden hindrade han 1521 Tyska orden från att återerövra Elbląg.Bagargesäll intill Brama Targowa. Enligt legenden hindrade han 1521 Tyska orden från att återerövra Elbląg.

Mer av i grunden gammal form och nya inslag.Mer av i grunden gammal form och nya inslag.

Före detta mennoniter-kyrkan.Före detta mennoniter-kyrkan.

Mennoniterna är en rörelse med rötterna i 1500-talets anabaptism. Sitt namn har rörelsen fått från sin grundare Menno Simons (1496-1561), en nederländsk katolsk präst som efter att ha låtit döpa sig på nytt blev ledare för de hårt trängda anabaptisterna i Nederländerna och norra Tyskland. I norra Polen med flera ställen fann de en fristad. Från 1574 tilläts mennoniterna åter i Nederländerna. Dessa kom att ha betydelse för utvecklingen av den engelska baptismen. Under den ryska kejsarinnan Katarina II:s tid utvandrade mennoniter från Polen till Ryssland och Ukraina, där de lever kvar som ett minoritetssamfund. På grund av förföljelse utvandrade från slutet av 1800-talet många ryska mennoniter till Amerika. Bland de många rysslandstyskar som kom till Tyskland från 1987 och framåt fanns också mennoniter med rötterna i norra Polen. I Malbork finns en mennoniter-kyrkogård, vilket jag upptäckte på en karta utanför järnvägsstationen strax innan jag skulle resa vidare till Olsztyn.

Sten framför den före detta mennoniter-kyrkan.Sten framför den före detta mennoniter-kyrkan.

Östtysk bil i Västpreussen.Östtysk bil i Västpreussen.

Floden heter som staden.Floden heter som staden.

---

Vi reser vidare österut, till Olsztyn. Tågresan från Malbork tar mellan två timmar och två timmar och fyrtio minuter. Den första kvällen i Olsztyn råkade jag komma åt avtryckaren i rätt ögonblick. Jag hade ingen aning om att jag tagit det förrän jag bläddrade bland fotona i mobilen:

Bilden som jag inte visste att jag tog.Bilden som jag inte visste att jag tog.

 

Olsztyn (Allenstein)

Staden är den största i vojvodskapet Ermland-Masurien (Warmińsko-Mazurskie). Vid Polens första delning 1772 lade Preussen beslag på landskapet Ermland jämte Västpreussen. Båda hade avträtts av Tyska orden till förmån för Polen efter freden i Toruń 1466. Först efter 1945 tillföll staden Polen.

Allenstein. Höga porten från ordensriddarnas (Tyska ordens) tid.Allenstein. Höga porten från ordensriddarnas (Tyska ordens) tid.

Olsztyn är en brusande, rätt sliten (under 173 år ostpreussisk/tysk) storstad som tagit stryk av andra världskriget och därefter - under folkrepublikens tid - återuppbyggts med knappa medel. Lägg därtill det som byggts efter kommunismens fall. Innanför den pampiga Höga porten breder den gamla staden ut sig som en rofylld liten ö. I januari 1945, när Röda armén nådde staden, flydde en del. Röda armén begick grymheter mot civilbefolkningen i den ännu tyska staden. I februari satte ryssarna Allenstein i brand. Stora delar av den gamla staden förstördes. Vad gäller hela Ostpreussen flydde eller fördrevs 97 procent av den tyska befolkningen i samband med andra världskrigets slut.

Uppbyggnaden av den gamla staden skedde under den kommunistiska efterkrigstiden när resurserna var små. Det vilar också något ”socialistiskt” över den. Dock inte i negativ bemärkelse. Allt är rejält och enkelt och väl underhållet, men en smula uniformt. Kanske för att det hela, mer eller mindre, återuppbyggdes i ett svep? Patina saknas av naturliga skäl. Utsmyckningarna på husen är av två slag: hårt stiliserade bilder av människor från en svunnen tid eller geometriska mönster. 1950-talets (socialistiska) estetik? Husraderna präglas av stramhet. Till skillnad från i Elbląg leker man inte här med de gamla formerna; moderna, fartfyllda och färgglada väggutsmyckningar saknas. Tack och lov.

De två stora sevärdheterna i den gamla stadens kvarter är Jacobskyrkan och det ermländska domkapitlets slott. I det senare huserade Mikołaj Kopernik (Nicolaus Copernicus) under några år när han innehade administrativa och kyrkliga poster inom stiftet Ermland. Sajten Visit Olsztyn berättar att han 1521 prisades som Olsztyns räddare efter att ha avvärjt ett taktiskt anfall från ordensstaten (Tyska orden).

Samme Copernicus som fick solen att stanna och satte jorden i rörelse! Odödlig genom sin teori om universums byggnad och himlakropparnas rörelser. Säg den toppvetenskapsman idag som samtidigt skulle inneha topposter inom kyrkan!

Copernicus föddes i Toruń 1473 (berömt inte bara för Kopernik och utan också för pierniki - pepparkakor). Studier i Kraków (1491-95), i Bologna från 1496 (juridik), därefter i Padua (medicin och grekiska). Doktor i kanonisk rätt i Ferrara 1503 varpå han återvände till hemlandet. År 1495 hade han utnämnts till kanik vid domkapitlet i Frauenburg (polska: Frombork). Därefter livmedikus hos biskop Watzenrode (en morbror). År 1516 kom han till Olsztyn som kanik och administratör av det ermländska domkapitlet. Samtidigt ägnade han sig åt astronomin. På en vägg i slottet ritade han sin berömda astronomiska tabell för uträkning av en mer korrekt kalender. Vidare författade han en avhandling om pengar. Kring 1520 påbörjade han sitt stora verk, De revolutionibus orbium coelestium libri VI (Sex böcker om de himmelska kretsloppen), som slutligen publicerades 1543. Själv en kyrkans man hade astronomen Copernicus anledning att frukta kyrkans dom över de teorier han utarbetade. Därför gick han försiktigt fram.

Några inblickar i Copernicus liv fick jag under mitt besök på slottet.

 

Arkitektur och fasader i Gamla Stan

Wysoka Brama (Höga porten), sedd från Gamla stan.Wysoka Brama (Höga porten), sedd från Gamla stan.

Hus utmed Gamla stadens torg (f d Markt - Marknadstorget).Hus utmed Gamla stadens torg (f d Markt - Marknadstorget).

Markt - Marknadstorget - på den tyska tiden.Markt - Marknadstorget - på den tyska tiden.

Marknadstorget i Allenstein på den tyska tiden, före nationalsocialismen. (För förstoring av fotot, klicka på det och därefter på "original".) Två av affärerna på bilden innehades med säkerhet av judar: Rehfeld & Goldschmidt samt D. Mendelsohn. Den senare var far till den världsberömde arkitekten Erich Mendelsohn, som föddes i huset där fadern drev sin butik. Om detta berättar en minnestavla på husets vägg. (Även i fallet S. Weinbergs affär till vänster om Rehfeld & Goldschmidt rör det sig troligen om en judisk innehavare, men jag har inte lyckats få det bekräftat.) Den första affären med judiska ägare i Allenstein var Bröderna Simonsons textilhandel, grundad 1814. Ett vykort från 1913 visar ett trevåningshus med skylten ”Gebr. Simonson” på taket (adress: Richtstrasse).

Kring Gamla stadens torg.Kring Gamla stadens torg.

På parasollet: reklam för marsipan från Königsberg.På parasollet: reklam för marsipan från Königsberg.

Dansande par.Dansande par.

Detalj av fasadutsmyckning.Detalj av fasadutsmyckning.

 

Slottet, kyrkor, tidningshuset

Ermländska domkapitlets slott.Ermländska domkapitlets slott.

I bakgrunden slottet, till vänster garnisonskyrkan.I bakgrunden slottet, till vänster garnisonskyrkan.

Ermländska domkapitlets slott.Ermländska domkapitlets slott.

Slottet.Slottet.

Sankt Jakobs kyrka.Sankt Jakobs kyrka.

Taket i...Taket i...

...Sankt Jakobs kyrka....Sankt Jakobs kyrka.

I Sankt Jakobs kyrka.I Sankt Jakobs kyrka.

Till minne av påve Johannes Paulus II:s besök i Olsztyn i juni 1991.Till minne av påve Johannes Paulus II:s besök i Olsztyn i juni 1991.

Garnisonskyrkan.Garnisonskyrkan.

Kristi Förlösarens kyrka (evangelisk).Kristi Förlösarens kyrka (evangelisk).

Ett nummer av Gazeta Olsztyńska från 1921, organ för polackerna i Ostpreussen.Ett nummer av Gazeta Olsztyńska från 1921, organ för polackerna i Ostpreussen.

Ytterligare ett nummer, från 1939. Från museet i tidningens före detta lokaler.Ytterligare ett nummer, från 1939. Från museet i tidningens före detta lokaler.

"Var vid gott mod, polska Ermlands-invånare, kanske ska det polska Ermland snart återvända till sitt älskade fädernesland, Polen. /Gazeta Olsztyńska" (I GO:s fd hus, numera museum.)"Var vid gott mod, polska Ermlands-invånare, kanske ska det polska Ermland snart återvända till sitt älskade fädernesland, Polen. /Gazeta Olsztyńska" (I GO:s fd hus, numera museum.)

I detta hus hade Gazeta Olsztyńska  sina lokaler (numera museum).I detta hus hade Gazeta Olsztyńska  sina lokaler (numera museum).

1997 fyllde den polska nationalsången 200 år. "Än är Polen ej förlorat", även kallad Dąbrowski-mazurkan.1997 fyllde den polska nationalsången 200 år. "Än är Polen ej förlorat", även kallad Dąbrowski-mazurkan.

Ensamma tillsammans, utanför det gamla tidningshuset.Ensamma tillsammans, utanför det gamla tidningshuset.

 

Gamla bekanta

Johannes Nepomuk.Johannes Nepomuk.

Helgonet Johannes Nepomuk för pekfingret till munnen: sch... En förebild för alla som har tystnadsplikt. I oktober 2024 såg jag en annan Nepomuk - i Legnica i sydvästra Polen. En Nepomuk som krum kramade sitt kors.

Skylt uppsatt på det hus där den världsberömde arkitekten Mendelssohn föddes.Skylt uppsatt på det hus där den världsberömde arkitekten Mendelssohn föddes.

"Den världsberömde arkitekten föddes och tillbringade sin ungdom i detta hus." Mendelsohn ritade varuhus i Breslau (Wrocław) - som jag har sett och njutit av många gånger - i Chemnitz och Stuttgart. Mendelsohns genombrottsverk var observatoriet i Potsdam, kallat "Einsteinturm", ett av expressionismens främsta byggnadsverk. Som jude lämnade Mendelsohn Tyskland 1933. Han var verksam i Palestina och Storbritannien. 1941 flyttade han till USA.

Affisch av E. Mendelssohn i museet där Gazeta Olsztyńska tidigare höll till.Affisch av E. Mendelssohn i museet där Gazeta Olsztyńska tidigare höll till.

Copernicus.Copernicus.

 

Utanför Gamla stan

Förfallet kvarter strax söder om Gamla stan.Förfallet kvarter strax söder om Gamla stan.

Rådhuset.Rådhuset.

Rätt typiskt hus.Rätt typiskt hus.

 

Mat

Frukost i Gamla stan. Ägg på turkiskt vis: Ciblir, pocherade ägg med vitlöksyoghurt.Frukost i Gamla stan. Ägg på turkiskt vis: Ciblir, pocherade ägg med vitlöksyoghurt.

Vad gör man med en sådan słonecznik - solros?Vad gör man med en sådan słonecznik - solros?

Servering med ukrainsk husmanskost.Servering med ukrainsk husmanskost.

Ukrainsk mat att välja på. Här åt jag lunch.Ukrainsk mat att välja på. Här åt jag lunch.

 

Dagsutflykt till Ełk (Lyck)

Ełk är beläget längst österut i vojvodskapet Ermland-Masurien. Staden tillhörde Tyskland fram till 1945. Strax öster om staden tar det som en gång var Ostpreussen slut. Restid med tåg mellan de båda städerna: minst två timmar och sex minuter. Kanske hade det varit mer meningsfullt att besöka någon av de kända turistorterna i det masuriska sjödistriktet, till exempel Mikolajki eller Gizycko, men lockelsen att se den forna ostpreussiska staden där en av Tysklands främsta 1900-talsförfattare föddes var för stor. Inför resan hade jag också införskaffat några av hans böcker: Heimatmuseum, Der Geist der Mirabelle, So zärtlich war Suleyken. Vad han heter? Siegfried Lenz.

Välbevarade och välskötta hus finns det gott om.Välbevarade och välskötta hus finns det gott om.

Sjön och staden bär samma namn.Sjön och staden bär samma namn.

Kazimierz I Odnowiciel, härskare över Polen 1034-58, är en av många snidade kungligheter som smyckar den sjönära promenaden.Kazimierz I Odnowiciel, härskare över Polen 1034-58, är en av många snidade kungligheter som smyckar den sjönära promenaden.

1918, 100 år av självständigt och Józef Pilsudski i profil. På en parkbänk mittemot denna vägg sitter...1918, 100 år av självständigt och Józef Pilsudski i profil. På en parkbänk mittemot denna vägg sitter...

...bland andra Copernicus....bland andra Copernicus.

Efter några timmar återvände jag till Olsztyn för att nästa dag åter passera Ełk. Denna gång på väg till Suwałki via Białystok. Båda orterna är belägna i vojvodskapet Podlaskie, i Polens nordöstra hörn.

 

Suwałki

Strax efter Ełk lämnade jag Ostpreussen bakom mig i väster. Byte i Białystok. Högsommarvärme. Jag läste min tjeckiska deckare, Kroky Vraha (Mördarens steg) av Michaela Klevisová. Enkelt språk, bra sällskap.

Suwałki är en större småstad med mestadels låg bebyggelse och långa, raka gator. Under ett besök på stadens turistbyrå tjuvlyssnade jag på ett samtal mellan en turist och den anställde. Jag snappade upp att staden kanske på 1800-talet förändrades rejält. Jag försökte också komma på varifrån turisten kunde komma. Den brutna engelskan kändes bekant. Finsktalande, kom jag till slut fram till. Om det verkligen förhöll sig så fick jag inte möjlighet att ta reda på eftersom hans sorti kom så plötsligt. Synd, en pratstund - aldrig så kort - hade varit trevligt.

På senare tid har Suwałki lite grann kommit i rampljuset. Man pratar om Suwałki-korridoren, eftersom den relativt korta gränsen mellan Polen och Litauen flankeras av den ryska exklaven Kaliningrad i väster och Belarus i öster. Skulle Ryssland och Belarus kunna få för sig att skära av de tre baltiska NATO-staterna (Estland, Lettland och Litauen) från övrigt NATO-territorium i Europa?

I detta hörn av Polen, det nordostliga, hade jag aldrig varit tidigare, dock i grannlandet Litauen, i Druskininkai. Resan med bil från Suwałki till Druskininkai tar cirka en och en halv timme. Till den stora staden Hrodna i Belarus är resan ungefär lika lång. För andra gången i mitt liv sniffade jag nu på den belarusiska gränsen. Den dag landet lyckats skaka av sig det förbrytargäng som nu är vid makten kommer jag att åka dit. Som lydstat till Ryssland krävs väl först att massmördaren Putins välde förpassas till historiens skräphög och att ett demokratiskt styre införs. Men: Putin må försvinna - och diktaturen bestå. Ryssarna som delar Putins världsbild - russkij mir - är många.

Belarus har en stor polsk minoritet. I en tidigare artikel här på Kultur i Öst/Tema Polen - ”Möten med Polen - en östeuroparesenär berättar” - skrev jag:

I Putins lydstat Belarus är situationen för den polska minoriteten verkligen svår. 2021 införde Lukasjenko en ny helgdag, ”Den nationella enhetens dag”. Helgdagen infaller den 17 september och har en cynisk antipolsk innebörd. Det var den 17 september 1939 som Stalin - i överenskommelse med Hitler - invaderade östra Polen. Stalins invasion innebar att den polska gränsen som gick rakt genom Belarus och delade upp landet i en västlig polsk del och en östlig belarusisk del upphörde att gälla - därav uttrycket ”den nationella enhetens dag”.

 Den tyska utrikeskanalen Deutsche Welle rapporterade 2021 om den polska minoriteten i Belarus, en grupp som befinner sig under växande tryck. Ledande medlemmar av minoriteten har arresterats, polska utbildningsinstitutioner i landet har stängts. Minoriteten omfattar 300 000 personer. Dess organisation, Förbundet för polacker i Belarus, är utsatt för hårt tryck från myndigheterna. Tonen mot Polen är hård i den statskontrollerade teven.

 

Tadeusz Kościuski-gatan.Tadeusz Kościuski-gatan.

Ett av många låga hus i staden.Ett av många låga hus i staden.

Adam Mickiewicz-gatan.Adam Mickiewicz-gatan.

Det gula teglet verkar ha varit populärt...Det gula teglet verkar ha varit populärt...

...en gång......en gång...

...i tiden....i tiden.

Den helige Alexanders konkatedral.Den helige Alexanders konkatedral.

På väg till De sju religionernas begravningsplats gick jag förbi busstationen. Jag kastade ett öga på tidtabellen och fick nästan gnugga mig i ögonen. Vad sägs om Vasa och Joensuu i Finland via de baltiska staterna? Eller Wien, Berlin, Hamburg, Paris?

De sju religionernas begravningsplats, här den evangeliska avdelningen...De sju religionernas begravningsplats, här den evangeliska avdelningen...

...den ortodoxa.......den ortodoxa....

...den låsta griden till den judiska avdelningen......den låsta griden till den judiska avdelningen...

...månskära och stjärna intill den låsta grinden som leder in till den muslimska avdelningen....månskära och stjärna intill den låsta grinden som leder in till den muslimska avdelningen.

Järnvägsstationen.Järnvägsstationen.

 

På väg till Łódź

Białystok - Koluszki. Tåget bär den polska författaren Zofia Nałkowskas namn. På svenska finns en samling berättelser, Medaljonger, utgiven av Bokförlaget Faethon 2018.Białystok - Koluszki. Tåget bär den polska författaren Zofia Nałkowskas namn. På svenska finns en samling berättelser, Medaljonger, utgiven av Bokförlaget Faethon 2018.

Under tågresan mellan Suwałki och Białystok blev jag påmind om den fysiska närheten till Belarus. Mobilen gav ifrån sig en signal, det var från min mobiloperatör: ”Hej, du har nu börjat surfa i Vitryssland och använder datatrafik från din mobil. Vi vill göra dig uppmärksam om att det i Vitryssland kostar 120 kr/MB inkl. moms.” Snabbt kopplade jag från roamingen.

Tåget jag steg på i Białystok hade Wrocław som slutdestination.

Warszawa, beläget i Masoviens vojvodskap, passerades. Varje återseende av en plats är förbundet med en viss högtidlighet. Ju längre tid som förflutit sedan sist och ju kortare återseendet är, desto intensivare upplevelse. Jag bläddrade i minnenas bok och kom fram till att senaste gången vi sågs var 1994. I ett exemplar av The Wind in the Willows, som jag har i min bokhylla där hemma, har jag noterat "Warszawa 94.07.29". Floden Wisła korsades, stationen Warszawa-Włochy (Warszawa-Italien) likaså. Är det nationalsångens Italien - "Marschera, marschera Dąbrowski från det italienska landet till Polen" - som spökar? Eller snarare en allmän vurm för välska förhållanden ("Jag längtar till Italien till Italiens sköna land/ där små citroner gula de växa uppå strand" eller, för att tala med Goethe, "Kennst du das Land wo die Zitronen blühn")? Eller är förklaringen av ett mer prosaiskt slag?

Någonstans väster om huvudstaden rullade vi in i Łódź vojvodskap.

Byte i Koluszki strax öster om Łódź. Därifrån hade jag kunnat åka direkt till Łódź Fabryczna, men valde att stiga av i Łódź Widzew. Snart märkte jag att det var lite för mycket förort och fortsatte till Fabryczna, den centrala järnvägsstationen.

I Koluszki - i väntan på tåget till Łódź. Den sista korta etappen.I Koluszki - i väntan på tåget till Łódź. Den sista korta etappen. 

I Łódź

Łódź tog andan ur mig.

En stad är vanligtvis en produkt av politiska och kulturella inflytanden samt ekonomisk historia. I Łódź förefaller dock den ekonomiska faktorn ha övertrumfat allt annat. Grunden som staden vilar på: rysk politik, tyskt kapital och fabriksarbetare av olika nationaliteter - polska bönder, fattiga östjudar från Vitryssland, Ukraina och Ryssland, tusentals tyskspråkiga invandrare från Böhmen, Sachsen och Schlesien. "Polens Manchester låg i Ryssland", skulle man kunna säga.

Kjell Albin Abrahamson skriver i sin bok Polen - diamant i aska: "Stadens särart kan förklaras av dess explosiva utveckling. Under 1800-talets första hälft beslöts att man skulle bygga en fabriksstad av Lódz, som då var ett litet slumrande samhälle. År 1821 hade Lódz 800 invånare. Den lavinartade utvecklingen framgår av följande siffror: 1830 fanns där 4 343 invånare, år 1897 hade Lódz med sina 314 000 invånare vuxit till den femte största stan i det ryska imperiet efter storstadsjättarna S:t Petersburg, Moskva, Warszawa och Odessa. Mellan 1877 och 1914 - knappt fyrtio år - tiofaldigades staden, från cirka 50 000 till en halv miljon invånare. Chicago och Lódz lär ha världsrekord i snabbväxt." (s. 35 ff)

På vilka sätt berördes staden av de trefaldiga preussiska, österrikiska och ryska delningarna av Polen under 1700-talets senare hälft? Preussen lade beslag på Łódź i samband med Polens andra delning (1793). Från 1807 ingick staden i hertigdömet Warszawa och från 1815 i Kongress-Polen. Hertigdömet Warszawa upprättades av Napoleon 1807 och bestod av delar av Polen som Preussen lagt under sig genom Polens delningar. Hertigdömet var under fransk överhöghet. Efter Napoleons misslyckade krig mot Ryssland 1812 kom hertigdömet under ryskt herravälde. Huvudparten av det förvandlades till det så kallade Kongress-Polen. Kung över Kongress-Polen var den ryske tsaren.

De dåliga arbetsförhållandena i fabrikerna ledde till strejker. Arbetarna organiserade sig. De judiska kämpade för socialism och kulturellt självbestämmande. Polackerna utsattes för de ryska myndigheternas förryskningskampanjer; det polska språket och den polska kulturen skulle utplånas.

Så kom allting samman under några intensiva dagar: 

Arkitekturen. Andra städer må ha vuxit fram organiskt under århundraden, lydande under olika makter. Som Wrocław - med ett gotiskt rådhus från 1300-talet. I Łódź har husen smällts upp och uppvisar ett påfallande smalt spektrum av stilar. Nyklassicismen dominerar - från det enkla till det påkostade. En hel del är grått och slitet; en del förfallet. Och så dessa oändligt vackra fabriksbyggnader i varmt hallonrött tegel. Och fabrikörernas palats.

Piotrkowskagatan. Den fyra kilometer långa gågatan. För att travestera Samuel Johnson: Den som är trött på Piotrkowska är trött på livet. Att jag upprepade gånger blev trött av Piotrkowska är en annan sak. Jag var helt enkelt tvungen att trampa uppför och nedför den för att komma till sevärdheterna som jag inte fick missa.

Filmstaden Łódź. Världsberömd för sin filmskola. På platser i staden där en viss film spelats in har minnestavlor satts upp.

Det judiska Łódź. Minnen av ett folk och en kultur som inte fick leva. Påminnelser om ohyggliga grymheter.

Łódź i romanform. "Det förlovade landet" av nobelpristagaren Władysław Reymont. Om slitet i stadens textilfabriker. "De fattiga i Łódź." av Steve Sem Sandberg. Ett äreminne över invånarna i gettot.

 

Fabriker och fabrikörer

Kjell Albin Abrahamson skriver: "Bland de besuttna fanns en kosmopolitism. De rika polacker, judar, tyskar och ryssar som byggde Lódz skapade en speciell stämning och livsstil, de kallade sig själva för Lódzermensch. Polsk fantasi, judiskt affärssinne, tysk självsäkerhet och ryskt överdåd skapade en speciell atmosfär i över ett hundra års tid. Lódz var fabrikörernas stad. Industrimagnaterna hette Scheibler, Poznanski, Heinz, Kunitzer, Geyer och Grohnen. De byggde fabriker, villor, palats, kyrkor, affärer, banker, restauranger och kaféer." (s. 37)

Typisk gammal fabrik, okänd vilken.Typisk gammal fabrik, okänd vilken.

Fabriksbyggnad på Tymieniecki-gatan.Fabriksbyggnad på Tymieniecki-gatan.

En maskin från Manchester...En maskin från Manchester...

...och mer av fabriksbyggnaden i bakgrunden....och mer av fabriksbyggnaden i bakgrunden.

Till vänster: Herbsts fabriksnära palats.Till vänster: Herbsts fabriksnära palats.

Herbsts palats, huvudentrén.Herbsts palats, huvudentrén.

Stå rak, du ljusets riddarvakt! I Herbsts palats.Stå rak, du ljusets riddarvakt! I Herbsts palats.

Trädgården, Herbstpalatset.Trädgården, Herbstpalatset.

Fabrikör Grohmans villa.Fabrikör Grohmans villa.

Manufaktura, intill fabrikör Izrael Poznańskis palats.Manufaktura, intill fabrikör Izrael Poznańskis palats.

Manufaktura.Manufaktura.

Tak i gammal fabriksbyggnad på Manufaktura-området.Tak i gammal fabriksbyggnad på Manufaktura-området.

Vävfabriksmuseum - Muzeum Fabryki - på Manufaktura-området.Vävfabriksmuseum - Muzeum Fabryki - på Manufaktura-området.

År 1971 strejkade väverskor och vävare i Łódź mot prishöjningar på livsmedel - och vann.År 1971 strejkade väverskor och vävare i Łódź mot prishöjningar på livsmedel - och vann.

En nobelpristagare i litteratur på Manufaktura.En nobelpristagare i litteratur på Manufaktura.

Manufaktura - från fabrik full av slit till lekplats med stort utbud av nöjen.Manufaktura - från fabrik full av slit till lekplats med stort utbud av nöjen.

Izrael Poznańskis palats.Izrael Poznańskis palats.

Ett nummer av Izraelita i Poznańskis palats.Ett nummer av Izraelita i Poznańskis palats.

 

Filmstaden Łódź

En av många tavlor som berättar något minnesvärt ur stadens filmhistoria...En av många tavlor som berättar något minnesvärt ur stadens filmhistoria...

Tavlan berättar om en av inspelningsplatserna i Andrzej Wajdas film "Det förlovade landet" som bygger på nobelpristagaren Reymonts roman med samma namn. Det som i serien föreställer vardagsrummet i den polske fabriksägaren Kazimierz Trawińskis och hans hustru Ninas residens var i själva verket musikrummet i fabrikör Henryk Grohmans villa.

Ännu en tavla, på Księży Młyn.Ännu en tavla, på Księży Młyn.

Tavlan berättar att Księży Młyn - det arbetarkvarter där tavlan är uppsatt - förekommer två gånger i Agnieszka Hollands film Gorączka ('Feber'). Księży Młyn är en tvärgata till Tymieniecki-gatan.

Księży Młyn.Księży Młyn.

 

Det judiska Łódź

I slutet av 1939 inrättade tyskarna ett getto i Łódź. Det uppfördes i den nordöstra delen av staden, i stadsdelen Bałuty. 157 000 människor tvingades att leva på en yta av fyra kvadratkilometer. Från och med 1942 fungerade det uteslutande som ett arbetsgetto; judarna utnyttjades som tvångsarbetare inom textilindustrin. Gettot bestod fram till 1944.

Från 1942 deporterades judar från gettot i Łódź (av tyskarna benämnd Litzmannstadt) - men också judar, polacker och romer från annekterade och ockuperade polska områden - till dödslägret i Chełmno (Kulmhof), beläget i Warthegau.

I boken Till Förintelsens minnesplatser i Polen. En guide till sex regioner berättas att judar även från andra delar av Tyskland fördes till gettot i Łódź. "När den sovjetiska armén tågade in i Łódź år 1945 fanns enbart 877 överlevande judar, varav 12 barn. 210 000 hade antingen dött i gettot, skjutits ihjäl eller sänts i döden i Chełmno eller Birkenau." (s. 66). Vidare kan man läsa: "I Łódź fanns före andra världskriget Polens näst största judiska befolkning - en kvarts miljon judar. Endast ett fåtal överlevde kriget. Som minnesmärke över en svunnen tid står den väldiga judiska begravningsplatsen, en av Europas största. Av stadens alla synagogor finns bara en enda bevarad. Museet Radegast i Łódź över Förintelsen invigdes så sent som år 2005 och är beläget på den plats varifrån den judiska befolkningen sändes iväg till gaskamrarna. I staden finns också ett mindre romskt museum." (s. 63)

Bojowników Getta Warszawskiego är namnet på gatan, uppkallad efter de stridande i Warszawas getto. Gatan ingick i Łódź-gettot under andra världskriget, beläget i den slitna stadsdelen Bałuty.

De överlevandes park.De överlevandes park.

De överlevandes park inrättades 2004. Parken består av cirka 600 träd som symboliserar dem som överlevde förintelsen. På murar, uppställda så att de bildar en davidsstjärna, kan man på en stor mängd små tavlor läsa namnen på räddare och räddade, alltså på polacker som hjälpte judar att överleva, inte minst genom att gömma dem. För varje insats berättas också kort hur den förlöpte - inte alla slutade lyckligt. Somliga judar upptäcktes och gick en säker död till mötes, liksom deras välgörare.

Den stora judiska begravningsplatsen.Den stora judiska begravningsplatsen.

Huvudbyggnaden på begravningsplatsen.Huvudbyggnaden på begravningsplatsen.

Judiska begravningsplatsen.Judiska begravningsplatsen.

Fabrikör Poznańskis gravmonument på den judiska begravningsplatsen.Fabrikör Poznańskis gravmonument på den judiska begravningsplatsen.

Radegast-stationen.Radegast-stationen.

Namnen på sex koncentrationsläger.Namnen på sex koncentrationsläger.

 

Längs Piotrkowska

Piotrkowska - även kallad Pietryna eller Bigel - är en drygt 4 km lång gata.Piotrkowska - även kallad Pietryna eller Bigel - är en drygt 4 km lång gata.

Utställning som visar nazisternas omflyttningar av människor till och från det så kallade Reichsgau Wartheland - ur barns perspektiv.Utställning som visar nazisternas omflyttningar av människor till och från det så kallade Reichsgau Wartheland - ur barns perspektiv.

Ännu en bild från utställningen.Ännu en bild från utställningen.

"In med tyskar och ut med polacker" - så skulle man kunna sammanfatta nazisternas omflyttningar av människor i Polen. Under den tyska ockupationen av landet under andra världskriget ingick Łódź först i Reichsgau Posen, därefter i Reichsgau Wartheland. Łódź var säte för nazisternas Einwandererzentralstelle (Centralen för invandringsfrågor) och Umwandererzentrale (Centralen för omflyttning), vilka var centrala för germaniseringen och Förintelsen i Reichsgau Wartheland. I det av tyskarna ockuperade Polen hade Reichsgau-Wartheland en något annorlunda ställning jämfört med det så kallade Generalguvernementet. Målet var att Reichsgau-Wartheland helt skulle förtyskas. I detta syfte tvångsförflyttades cirka 630 000 polacker från Reichsgau-Wartheland till den del av Polen som benämndes Generalguvernementet. Från "Altreich" - det egentliga Tyskland - förflyttades nästan 200 000 tyskar till Reichgau-Wartheland; dessutom 232 000 som utvisats från sin hembygd i Östeuropa, bland andra balttyskar och människor från Sovjetunionen och Sydosteuropa med tyska rötter.

Texten på tavlan lyder i sin helhet: Till minne av offren för de tyska brotten mot barn/ I den här porten, under andra världskriget, valde tyskarna ut barn som kidnappats under gatukontrollerna och delade in dem i grupper för att germaniseras eller tvingas arbeta i läger och fabriker. /Borgmästaren i Łódź

Utställning om Alina Edelman, maka till Marek Edelman.Utställning om Alina Edelman, maka till Marek Edelman.

På några skärmar uppmärksammades Alina Margolis Edelman (1922-2008), maka till Marek Edelman (1919-2009). Han var den enda av ledarna för upproret i Warszawas getto som fick uppleva befrielsen 1945. År 1943 lyckades han fly från gettot och anslöt sig till den underjordiska polska armén, Armija Krajowa. År 1944 deltog han som stridande i Warszawa-upproret. Efter kriget var Edelman en betydande hjärtkirurg.

Alina Margolis Edelman föddes i Łódź 1922 i en judisk familj. Andra världskriget tillbringade hon i Warszawa-gettot, där hon utbildade sig till sjuksköterska, ett arbete som hon också ägnade sig åt under Warszawa-upproret 1944. Efter kriget utbildade hon sig vidare och kom att arbeta som barnläkare. Efter den polska regimens antisemitiska kampanjer i slutet av 1960-talet tilläts hon inte fortsätta sin akademiska karriär; sin avhandling om diabetes kunde hon inte slutföra. År 1970 emigrerade hon med sina barn till Frankrike, där hon som läkare specialiserade sig på omhändertagandet av utnyttjade barn. Som medgrundare av "Doctors of the World" reste hon runt i världen på olika läkaruppdrag. Under åren av krigslagar i Polen i början av 1980-talet gav hon från Frankrike sitt stöd åt Solidaritet. Hon dog i Paris och vilar på den judiska avdelningen av kyrkogården i Bagneux.

Łódź är också säte för Marek Edelmans dialogcenter, vars arbete går ut på att vårda minnet, historien och identiteten.  

Helige Matteus kyrka.Helige Matteus kyrka.

Władysław Stanisław Reymont, nobelpristagare i litteratur 1924.Władysław Stanisław Reymont, nobelpristagare i litteratur 1924.

Artur Rubinstein (1887-1982), stadens son. I bakgrunden: Ukrainas konsulat i praktfullt hus.Artur Rubinstein (1887-1982), stadens son. I bakgrunden: Ukrainas konsulat i praktfullt hus.

"Andrzej Wajda, reżyser" - filmstaden hedrar Polens stora namn inom filmkonsten.

Misia Uszatka - stadens maskot.Misia Uszatka - stadens maskot.

Kołdrian är ett drama av Juliusz Słowacki (i skyltfönstret till en bokhandel).Kołdrian är ett drama av Juliusz Słowacki (i skyltfönstret till en bokhandel).

Men vänta lite! tänker Mumintrollet och vänder sig om - Var inte det Bob Dylan?Men vänta lite! tänker Mumintrollet och vänder sig om - Var inte det Bob Dylan?

Utmärkt bokhandel på Piotrkowska...Utmärkt bokhandel på Piotrkowska...

...med norsk skönlitteratur....med norsk skönlitteratur. 

Bröd och smalc (ister), del av lunch på restaurang med traditionella polska rätter på menyn.Bröd och smalc (ister), del av lunch på restaurang med traditionella polska rätter på menyn.

Prakt på Piotrkowska.Prakt på Piotrkowska.

Min sista kväll i Łódź, fredagen den 27 september, fick jag uppleva Light Move Festival. Animationer - dynamiska rörliga bilder - projicerades på fasader utmed Piotrkowska. 

Även frihetshjälten Kościuszko på Frihetstorget (Plac Volności) vid Piotrkowskas norra ände dränktes i färg under Light Move Festival.

Piotrkowska. Light Move Festival.Piotrkowska. Light Move Festival.

Tillfälligt tatuerad kyrka på Piotrkowska. Light Move Festival.Tillfälligt tatuerad kyrka på Piotrkowska. Light Move Festival.

 

Arkitektur 

Nyklassicism - typiskt bostadshus.Nyklassicism - typiskt bostadshus.

Förfallen klassicism.Förfallen klassicism.

Helige Johannes kyrka.Helige Johannes kyrka.

Ohämmad nyklassicism; gillar det platta taket, ja hela huset.Ohämmad nyklassicism; gillar det platta taket, ja hela huset.

Kvarter strax nordost om Plac Volności (Frihetstorget; vid den norra änden av Piotrkowska).

Alldeles i närheten av Casablanca på förra bilden.Alldeles i närheten av Casablanca på förra bilden.

På väg från Radegast-stationen i det före detta judiska ghettot till centrum.På väg från Radegast-stationen i det före detta judiska ghettot till centrum.

 

Hemåt

Ursprungligen hade jag tänkt bege mig till Gdańsk på fredagen (27/9) men valde att stanna i Łódź ytterligare en natt. På lördagen tog jag tåget till Gdynia; byte på Warszawa Centralna. Jag hann med en kopp kaffe med tilltugg innan jag tog plats i expresståget. Utanför tågfönstret rullade Warszawa förbi en andra gång. I fjärran fick jag syn på Kulturpalatset. Sedan 1994 hade det fått konkurrens från ett par höga skyskrapor. När tåget gjorde uppehåll på en station strömmade pianomusik av Chopin ur högtalarna.

I Gdynia gällde det att hitta platsen varifrån bussarna till färjeterminalen avgick. På en hållplats frågade jag en kvinna och fick till svar att jag skulle ta en buss därifrån och stiga av vid hållplatsen "Kontejnerowy". Container, alltså. Jag funderade inte vidare över namnet, utan tänkte att färjeterminalen väl låg i närheten. Väl framme såg jag dock varken till människor eller färjeläge. Bussar stannade och jag frågade chaufförerna om vägen till färjan. En av dem hänvisade mig till en annan hållplats. Efter en stund hade jag hittat den. Nya bussar - samma fråga. I en av dem var chauffören och passagerarna särskilt hjälpsamma. Och oeniga. Språkförbistringen var också stor. En passagerare följde med mig ut och försökte förklara med hjälp av tidtabellen. Så försvann också denna buss. I nästa ställde jag min vanliga fråga och förstod att bussen gick till centrum. Lika bra det, tänkte jag, så får jag börja om där. Rätt som det var stannade dock chauffören och pekade på en hållplats utmed en annan väg. Jag förstod att bussar till färjeterminalen passerade där. Jag tackade och steg av. När bussen åter börjat rulla tutade chauffören på mig och pekade upprepade gånger i riktning mot busshållsplatsen. Polsk vänlighet och hjälpsamhet.

Så nådde jag till slut terminalen, i god tid före färjans avgång. Återstod resan tillbaka över Östersjön.

Avslutande middag i Emigrations-museet intill färjeterminalen i Gdynia.Avslutande middag i Emigrations-museet intill färjeterminalen i Gdynia.

Do widzenia, Polska!Do widzenia, Polska!

 ---

Källor:

 

Inledning

staypoland.com (https://www.staypoland.com/de/poland/zentren/)

Nationalencyklopedin

 

Malbork

Nationalencyklopedin

Der Spiegel (https://www.spiegel.de/geschichte/massengraeber-in-marienburg-a-948129.html)

Deutsche Welle (https://www.dw.com/en/poles-germans-rebury-2000-wwii-victims-found-in-ma...)

 

Elbląg

Olsson, Jan Olof: Österut. Människor, resor, historia (Stockholm, 1981)

Nationalencyklopedin

Jewish Places:

https://cms.jewish-places.de/de/node/19313

 

Olsztyn

Visit Olsztyn:

https://visit.olsztyn.eu/de/category/2/geschichte-der-stadt-olsztyn

https://visit.olsztyn.eu/en/article/864/copernicus-in-olsztyn

Nationalencyklopedin

 

Łódź

Abrahamson, Kjell Albin: Polen - diamant i aska (ort ej angiven, 1998)

 

Online-Lexikon zur Kultur und Geschichte der Deutschen im östlichen Europa:

(https://ome-lexikon.uni-oldenburg.de/orte/lodz-lodz)

 

Online-Lexikon zur Kultur und Geschichte der Deutschen im östlichen Europa:

https://ome-lexikon.uni-oldenburg.de/regionen/reichsgau-wartheland

 

Johnsson, Peter: Till Förintelsens minnesplatser i Polen (utgiven av Forum för levande historia):

chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2022/11/E-bok-Forintelsens-minnesplatser-6-platser_190822.pdf

 

Nationalencyklopedin

 

Gedenkstätte Deutscher Widerstand:

https://www.gdw-berlin.de/en/recess/biographies/index_of_persons/biograp...

 

"Om polacker, judar och en blombukett":

https://kulturiost.se/om-polacker-judar-och-en-blombukett

 

Warsaw Ghetto Museum:

https://1943.pl/en/artykul/alina-margolis-edelman/

 

Marek Edelmans dialogcenter i Łódź:

https://www.centrumdialogu.com/en/about-us

 

Lodz.Travel:

https://lodz.travel/en/tourism/what-to-see/litzmannstadt-ghetto/survivor...