RUMÄNIEN OCH DE OLYMPISKA SPELEN

Rumänien har en lång och stolt olympisk historia. Denna artikel kommer endast att presentera några glimtar.

De olympiska spelen i Paris år 1900 var en del av världsutställningen, som pågick under sex månader. Ett brett utbud presenterades: konst, vetenskap, litteratur, ingenjörsvetenskap etc. Bland det som belönades med guldmedalj vid utställningen fanns vin från Drăgăşani och planerna för Romanescu-parken i Craiova. Den förste olympiske deltagaren från Rumänien var Gheorghe Plagino, en konststuderande i Paris vid den tiden. Han tävlade i gevärsskytte, där målet var levande duvor. Han blev senare medlem av Internationella olympiska kommittén (IOK).

Den rumänska olympiska kommittén bildades 1914. Fram till andra världskriget leddes den av medlemmar av den kungliga familjen, inklusive kungen själv. Den mest kände kommittéordföranden under den kommunistiska perioden var Ion Maurer, en framstående partimedlem som var utrikesminister, ordförande i nationalförsamlingens presidium 1958 - 1961 och därefter under många år premiärminister.

Ordförande i den rumänska olympiska kommittén efter revolutionen i december 1989 var Lia Manoliu. Hon tävlade i diskus i sex olympiska spel, och hon vann ett guld och två brons. År 1968 led hon av en skada som endast medgav ett kast med full styrka, men det visade sig räcka för en guldmedalj. Manoliu dog 1998. Som en hyllning till hennes arbete, både som idrottskvinna och som ledare, valde man att uppkalla nationalstadion i Bukarest efter henne. Under den kommunistiska epoken gick detta stadion under benämningen "Tjugotredje augusti".

Under sin idrottskarriär var Ion Ţiriac tennisspelare. Tillsammans med Ilie Năstase tog han Rumänien till tre Davis Cup-finaler. Mindre känt är att han också var en olympisk deltagare – år 1964 i ishockey. Efter att ha dragit sig tillbaka från tennisen ägnade han sig åt affärsverksamhet i Tyskland och efter kommunismens kollaps i Rumänien investerade han mycket pengar. Han är en av landets rikaste personer. Var och en som har varit i Rumänien har knappast kunnat undgå att se namnet Ţiriac: banker, försäkringsbolag, biluthyrning, flygbolag etc.

Den nuvarande ordföranden för kommittén, Octavian Morariu, har sin idrottsliga bakgrund inom rugbyn, den sport där Rumänien tog sin första olympiska medalj. Historien bakom medaljen är inte så imponerande. Tre lag deltog, Rumänien spelade två matcher, fick tre poäng och släppte 98!

Den första guldmedaljen togs i Helsingfors 1952. Iosif Sârbu segrade i skytte med småkalibrigt gevär. Senare fick han allvarliga problem med ett öga. Hans läkare rådde honom att lämna sporten. Sârbu vägrade dock att acceptera det. Eftersom han var tvungen att använda sitt andra öga uppfann han ett nytt sätt att sikta på. Efter att ha slutat på femte respektive tolfte plats under de två följande spelen, dog han under förberedelserna för spelen i Tokyo 1964. Han var 38 år gammal och sköt sig själv . Det spekuleras om självmord eftersom han insåg att han inte längre skulle kunna nå toppen i den sport han älskade. Han beskrev ljudet från gevären som en ”violinsymfoni”. År 1954 genomfördes en stavningsreform i Rumänien: î föredrogs framför â. Därför stavas ”Sârbu” ofta ”Sîrbu”.

Sedan 1952 har endast tre länder vunnit guld i alla olympiska sommarspel: Storbritannien, Italien och Rumänien. Av de 25 rumänska medaljerna i boxning är bara en guldmedalj, den vanns av Nicolae Linca 1956.

Ingen har dominerat en friidrottsgren så som höjdhopparen Iolanda Balas. Hon gjorde detta under en tioårsperiod från och med 1957. Hon vann två olympiska titlar, med väldig marginal, satte fjorton världsrekord och gick segrande ur 140 tävlingar i en följd.

Den gyllene eran för rumänsk gymnastik inleddes i Montreal 1976. Även de som inte är särskilt intresserade av idrott har säkert hört namnet Nadia Comăneci. Hon fick sitt internationella genombrott år 1975, under de Europeiska mästerskapen i Skien, Norge; då var hon endast tretton år gammal. År 1976 var hon den största stjärnan under de olympiska spelen; hon trollband publiken och blev den första olympiska gymnasten någonsin som erhöll en perfekt tia, men det skedde inte bara en gång utan sju gånger! Hon är den mest framgångsrika olympiska deltagaren från Rumänien, med fem guld, tre silver och ett brons. Antalet guldmedaljer skulle förmodligen ha varit sju om hon inte hade gjort ett stort misstag fyra år senare, i barr, som kostade henne titlarna i både mångkamp och artistisk gymnastik. Det måste påpekas att hon befann sig under ett enormt tryck från en fientligt inställd publik i Moskva. År 1989 flydde hon till USA. Hon gifte sig senare med den amerikanske gymnasten Bart Connor.

Efter Nadia Comăneci har Rumänien fortsatt att utveckla gymnaster i världsklass, i synnerhet vid träningscentrat i Deva. Gymnastik är den olympiska sport som Rumänien haft mest framgång i. Tack vare Sandra Izbaşa har nu Rumänien vunnit guld i nio olympiska spel i rad.

Efter den USA-ledda bojkotten av spelen i Moskva – anledningen var invasionen av Afghanistan – svarade Sovjetunionen med att bojkotta spelen i Los Angeles 1984. Man motiverade det med att säkerhetsåtgärderna inte var tillräckliga. Sovjetunionens allierade i Östeuropa anslöt sig till bojkotten, med undantag för Rumänien. Under Nicolae Ceauşescus styre drevs en mer oberoende politik gentemot Sovjetunionen. Han lyckades göra hela världen uppmärksam på frågan om huruvida Rumänien skulle delta i spelen eller inte. IOK och organisatörerna var mycket angelägna om att se Rumänien delta, och beslutade att stödja landets medverkan ekonomiskt. Det rumänska beslutet var väldigt populärt i väst. Vid invigningsceremonin hälsades den rumänska truppen med kraftiga ovationer från publiken. Rumänien gjorde, med råge, sitt allra bästa spel någonsin. Man tog 20 guldmedaljer; det totala antalet medaljer uppgick till 53.

Den minoritet som märkts allra mest i rumänsk olympisk historia är ungrarna. De två mest berömda är Ecaterina Szabo (gymnastik) och Gabriela Szabo (friidrott). Szabo är ett vanligt ungerskt namn och betyder ”skräddare”. Åtskilliga ungerska sajter tar med dessa idrottare i sina listor över medaljvinnare, med anmärkningen att ”de tävlade för Rumänien”.

Kanotisten Leon Rotman är den ende juden som tagit guld för Rumänien. År 1956 blev han Rumäniens förste dubbla olympiska mästare.

Kanotisten Ivan Patzaichin är lipoven, ett folk av ryskt ursprung som en gång i tiden slog sig ner bland annat i Donaudeltat. Med sina fyra guldmedaljer är han Rumäniens mest framgångsrike manlige olympiske idrottare.

En gång i den olympiska historien var medaljpodiet helt rumänskt. Det skedde i Sydney år 2000, grenen var gymnastik (mångkamp) och medaljörerna hette Andreea Răducan, Simona Amânar och Maria Olaru.

Men ett av de sorgligaste kapitlen i rumänsk idrottshistoria hade ännu inte inträffat. Två dagar senare meddelade IOK sitt beslut att diskvalificera Andreea Răducan. Hon fråntogs sin guldmedalj eftersom lagets läkare hade gett henne en medicin mot förkylning. Medicinen innehöll en substans som förbjudits av IOK. Jacques Rogge i IOK:s verkställande kommitté sade: ”Substansen gavs inte i syfte att förbättra idrottarens prestationer, så detta var ett smärtsamt beslut att fatta.”

Två roddare har tagit lika många guldmedaljer (fem) som Nadia Comăneci: Elisabeta Lipă år 2004 (i hennes sjätte olympiska spel) och Georgeta Andrunache år 2008.

År 2007 ändrades den officiella förkortningen för Rumänien från ROM till ROU. Detta skedde efter det att den rumänska regeringen bett om det; anledningen var förmodligen att man ville undvika något slags sammanblandning mellan rumäner och romer.

Till sist några ord om de olympiska vinterspelen. Rumänien är inte någon stark nation i detta avseende. Bland alla länder som vunnit medalj i vinterspelen återfinns Rumänien i botten av listan med ett brons år 1968 (bobsleigh).

Rumänska olympiska medaljer:

gymnastik 24 (guld) 20 (silver) 25 (brons)
rodd 19 10 8
friidrott 11 14 10
kanot/kajak 10 10 14
brottning 7 8 17
skytte 5 4 5
fäktning 3 4 7
simning 3 2 4
tyngdlyftning 2 6 3
boxning 1 9 15
judo 1 - 3
handboll - 1 3
ridning - 1 1
bobsleigh - - 1
rugby - - 1
volleyboll - - 1
Totalt 86 guld / 89 silver/ 118 brons

(Artikeln utgör ett anförande som Ståle Volleng höll vid Rumänska årskonferensen, Marstrand, maj 2008)