Se även: ”T’ga za jug” - längtan till södern (del 1/3): Till Balkan med tåg och buss – en dagbok och ”T’ga za jug” – längtan till södern (del 3/3): Nordmakedonien och Kosovo – en historisk bakgrund

-----

Skopje:

Vandrarhemmet i Skopje, Shanty Hostel.

---

Frihetsbron över floden Vardar (utsmyckningen är en del av projektet ”Skopje 2014”).

---

Gräddvit dam (”Skopje 2014”), identitet okänd, möjligen står hon utanför Arkeologiska museet. På husfasaden bakom henne en minnestavla över Moder Teresa, född i Skopje 1910. Tvära kast.

---

De sköna konsternas bro (”Skopje 2014”).

---

I bakgrunden: Arkeologiska museet (”Skopje 2014”). Skeppet är ett hotell (Senigallia).

---

Bron Civilisationer i Makedonien, i folkmun Ögonbron (”Skopje 2014”). I bakgrunden Stenbron.

---

Statyn av Alexander den store (”Skopje 2014”) på Ploštad Makedonija (Makedonientorget); till höger Stenbron. Tittar man noga efter kan man upptäcka ytterligare tre statyer (hitom Alexander den store).

---

Kyrillos och Methodios, ”Slavernas apostlar”, levde på 800-talet. Bröderna föddes i Thessaloniki, som är en del av den historiska regionen Makedonien. Kyrillos dog i Rom och är begraven i Basilica San Clemente. Tillsammans med Benedikt av Nursia räknas de som Europas skyddshelgon.

---

Vid Kyrillos grav i Basilica San Clemente, Rom (fotot taget under en resa 2018).

---

Triumfbågen, Porta Makedonija, ett stenkast från Alexander den store-statyn. (”Skopje 2014”)

---

Fiskare vid Vardar. I bakgrunden (bakom den nyklassicistiska byggnaden) skymtar Skopjes huvudpostkontor (1970- och tidigt 1980-tal). Måste ses – låter sig ej beskrivas!

---

I bakgrunden Filip II, Alexander den stores far, med lyft högerarm (”Skopje 2014”). Till skillnad från sonen hittar vi honom på den östra stranden av Vardar (mellan Stenbron och Daut Pascha-hamam).

---

Fästningen Kale.

---

Daut Pascha-hamam (ca 1500), gammalt turkiskt bad i den södra ändan av Stara Čaršija, de gamla basarkvarteren. Numera är Nationalgalleriet inrymt här.

---

Čifte Hamam – gammalt turkiskt bad (i Stara Čaršija) från 1400-talet.

---

Čifte Hamam igen (kupolerna i bakgrunden).

---

Murat Pascha-moskén (1400-talet) mittemot Čifte Hamam. I stället för kupol har den ett vanligt tak (sedan 1802).

---

Kalvsoppa (tror jag det var), ćevapi, bröd och mineralvatten. Jag mådde som en pascha.

---

Millenniekorset på Vodno-berget.

---

”Samling vid pumpen alla dom som vill ha vatten”

---

Där Bit Pazar (marknaden) tar slut i norr (och därmed också Stara Čaršija) öppnar sig denna vy. I bakgrunden Jaja Pascha-moskén.

---

Gazi Issa Beg-moskén bakom lastbilen som en gång fraktade bayerskt öl.

---

Det 500 år gamla trädet vid Gazi Issa Beg-moskén. Här finns också flera gravstenar.

---

Hatundžuk-moskén.

---

Jaja Pascha-moskén (1504).

---

Efter denna utflykt norr om Stara Čaršija ska vi åter vända blicken mot de gamla basarkvarteren. Här Mustafa Pascha-moskén (från 1492), ett av de finaste exemplen på ottomansk arkitektur i Skopje.

---

Kuršumli An (1500-talet). Karavanseraj – härbärge och stall för resande och deras hästar under den osmanska tiden.

---

Ingången till Kapan An (1400-talet), karavanseraj.

---

Kapan An.

---

När jag lämnade Kapan An och vände mig om såg jag en skylt över porten på vilken det stod ”Medreseja Isa Beu” (ett slags muslimsk skola).

---

Prizren:

Sankt Nikolaj-Tutić-kyrkan (1300-talet).

---

Den ursprungliga stenbron över Bistrica (1300-1400-talet) förstördes 1979 när floden svämmade över sina bräddar. Bron byggdes dock upp igen. I bakgrunden Sinan Pascha-moskén (byggd 1615).

---

Bistrica som flyter genom Prizren.

---

Shuajip Pascha-huset. Traditionell stil.

---

Textilt träd.

---

Tekke Halveti. Halveti är namnet på en dervisch-orden. Tekke är ett slags kloster för dervischerna. Tekke Halveti i Prizren har över 350 år på nacken. Det skadades under våldsamheterna 1999, renoverades senare.

---

Tekke Halveti. Här tvättar man fötterna.

---

Ingång till Emin Pascha-moskén. Byggd 1831. Dess upphovsman, Emin Pascha, gjorde omfattande resor i det osmanska riket.

---

Turkiska badet (hamam). Byggdes på 1560-talet av Gazi Mehmed Pascha. Ett av de främsta byggnadsverken i sitt slag i det forna Jugoslavien. Badet bestod av två avdelningar, en för kvinnor och en för män.

---

Bajrakli-moskén. Gazi Mehmed Pascha (se föregående bildtext) lät uppföra den 1573. Här finns också en türbe, ett litet kupolförsett mausoleum.

---

Prizren-ligans huvudpersoner. I bakgrunden museet över Prizren-ligan. Det ursprungliga huset - i vilket Abdyl Frashëri, en av ligans förgrundsfigurer, bodde - förstördes av serbiska trupper 1999 men återuppbyggdes.

---

Sinan Pascha-moskén, byggd 1615. Den slanka minareten är 49 meter hög.

---

Sinan Pascha-moskén. Plats för fottvagning.

---

De två runda tornen till vänster om julgranen tillhör den serbiskortodoxa Sankt Georgskyrkan, byggd 1856. Under den våldsvåg mot serbiska byggnader som drog fram över hela Kosovo men också i Serbien 2004 förstördes kyrkan nästan fullständigt. Därefter har den byggts upp igen. 

---

På väg upp till Kalaja, fästningen, vände jag mig om och fick staden på ett bräde.

---

Den serbiska kyrkan Sveti Spas, belägen i de gamla serbiska kvarteren på sluttningen nedanför Kalaja. Byggd på 1300-talet. Värdefulla fresker blev lågornas rov i samband med våldsutbrottet 2004.

---

På Kalaja, fästningen. Den övre delen av fästningen är äldst; den går tillbaka till 1000-talet.

---

På Kalaja. Så sent som på 1800-talet fanns här ett fängelse. Abdyl Frashëri, en av ledarna för Prizren-ligan, hölls fängslad där 1881-84. Fästningen rymde även en moské.

---

Kalaja.

---

Hus (återuppfört?) på Kalaja.

---

Spår av den förstörelse som drabbade de serbiska kvarteren 2004.

---

Prizrens katolska katedral, från 1800-talet.

---

Skyltfönster.

---

Guds moder av Ljeviška (Bogorodica Ljeviška), byggd mellan 800- och 1000-talet. 1596 omvandlades den till moské; serberna återfick den 1912. År 2004 utsattes den för omfattande förstörelse.

---

Sahat Kulla – klocktornet. I oräkneliga städer på Balkan med osmanskt förflutet finns ett sådant torn.

---

Utflykt till Patriarkatet i Peć (Peja) och klostret Visoki Dečani:

Patriarkatet i Peć (albanska Peja). Peć blev huvudort för den serbiske patriarken på 1200-talet.

---

Det serbiskortodoxa klostret Visoki Dečani, byggt på initiativ av den serbiske kungen Stefan Uroš III (med tillnamnet Dečanski).

---

Ingången till Visoki Dečani.

---

Kristi Himmelfärds kyrka, Visoki Dečani. Klostret stod färdigt 1335.

---

Utflykt till Korcë, Albanien:

Michov Grad, ”Museet på vattnet”, visar hur människor levde här mellan tolfte och sjunde århundradet före Kristus.

---

By nära den albanska gränsen, i naturreservatet som fått sitt namn efter Galičica-bergen. Dess högsta topp är Magaro (2 245 m ö h).

---

Utsiktstornet i Korçë. I bakgrunden Andon Zako Çajupi-teatern.

---

Valentin, i ”Tornet” (Kulla).

---

På den plats där vi ser den låga moderna byggnaden (till vänster) stod fram till 1971 den katolska Sankt Georgskatedralen. Den revs av kommunistregimen för att ge plats åt stadsbiblioteket. På senare tid har det fått en ansiktslyftning – med mycket lyckat resultat. Gågatan i mitten, Bulevardi Shën Gjergji (Sankt Georgs-boulevarden), leder fram till den ortodoxa Uppståndelsekyrkan (färdig 1995).

---

”Rumänska huset”. Två systrar som härstammade från Rumänien erbjöd här skolundervisning för unga flickor.

---

”Första albanska skolan”. Numera nationellt utbildningsmuseum. Här gavs skolundervisning enbart på albanska från 1887.

---

Monument över nationens soldat framför Uppståndelsekyrkan.

---

I de osmanska basarkvarteren. Skyltarna visar vägen till två han (karavanserajer): Elbasan- och Gjelit-serajerna. ”Sheshi” på den tredje skylten (”Sheshi Liria”) betyder ”torg”.

---

När det var dags för en kopp kaffe valde Valentin detta synnerligen trivsamma ställe i basarkvarteren. Jag tror att det låg vid Sheshi Liria.

---

Tillbaka i Albanien efter 32 år, i ett vintrigt Korçë.

 ---

Ohrid (utanför murarna):

Ohridsjöns strand i kvällssol. År 1979 upptogs Ohrid-regionen på UNESCOS världsarvslista för sina naturvärden, ett år senare också för sina kulturella värden. När det gäller naturvärdena framhåller UNESCO att Ohridsjöns sötvattensflora och -fauna inbegriper många endemiska arter med ursprung i den tertiära perioden. Den djupa sjön har ett tektoniskt ursprung och har existerat oavbrutet i ungefär två till tre miljoner år. Fågellivet är rikt.

---

 Traditionella balkanska hus nära stranden.

---

Ali Pascha-moskén.

---

Till vänster Marie himmelsfärds kyrka (Bogorodica-Kamensko), till höger minareten till Zeynel Abidin-moskén.

---

Ingång till Halveti Hayati Tekke (ett slags dervisch-kloster), intill Zeynel Abidin-moskén.  

---

Liten moské i Ohrid.

---

Låt oss dröja en stund vid det kyrkliga Ohrid. Vilka kyrkor rör det sig om? Och vilken historia har de?

På 800-talet – under det första bulgariska rikets tid – utvidgades den bulgariska staten västerut mot Ohridsjön och Adriatiska havet. Ohrid blev säte för den bulgariska kyrkans patriark. Patriarkatet upplöstes visserligen av den bysantinske kejsaren Johannes Tzimiskes 971 men återupprättades 976 i samband med tillkomsten av det bulgariska rike som från 997 skulle styras av tsar Samuil. År 1018, när den bysantinske kejsaren Basileios II upplöste tsar Samuils rike, avskaffade han också det bulgariska patriarkatet och ersatte det med ett autokefalt (självständigt) ärkestift med säte i Ohrid. Detta innebar en nedgradering av Ohrids kyrkliga status. Efter Basileios II:s död förlorade ärkestiftet sin bulgariska karaktär och blev alltmer grekiskt. Ohrids status som ärkestift varade till 1767. Två hundra år senare, 1967, förklarade sig den makedonska ortodoxa kyrkan självständig (autokefal) i förhållande till den serbiska, vilket denna aldrig accepterat. 

Tsar Samuils fästning (renoverad och påbättrad på senare tid) minner om den tid då Ohrid var huvudstad i ett bulgariskt rike (976-1018; regerat av tsar Samuil 997-1014). Perioden sammanfaller med det första bulgariska rikets sista år. Tsar Samuils rike skulle kunna kallas ”västbulgariskt” till skillnad från den östra delen som erövrats av den bysantinske kejsaren Johannes Tzimiskes 972. Efter det att tsar Samuil år 1014 besegrats och dödats av den bysantinske kejsaren Basileios II, ”Bulgardödaren”, föll hans rike sönder. 1018 inlemmades det i Bysantinska riket. Därefter skulle det dröja till 1185 innan det andra bulgariska riket såg dagens ljus. Det i sin tur gick under 1396 då osmanerna lade beslag på det.

Från makedonskt håll hävdas ibland att Tsar Samuils rike i själva verket var makedonskt.

När Heliga Sofias kyrka omvandlades till moské övertog Bogorodica Perivlepta (rymmer fresker från 1200-talet) rollen som ärkestiftets katedral. Hit flyttades värdefulla föremål, även Helige Klemens kvarlevor när hans kyrka rönte samma öde. Bogorodica Perivlepta kom därefter att kallas Helige Klemens kyrka. Numera, efter återuppbyggandet av Helige Klemens och Panteleimons kyrka, används återigen namnet Bogorodica Perivlepta. Klemens kvarlevor återfördes till den återuppbyggda kyrkan. Mittemot Bogorodica Perivlepta finns ett ikonmuseum. 

Heliga Sofias kyrka har utsökta väggmålningar från 1000-talet.

Helige Klemens och Panteleimons kyrka må se gammal ut men stod färdig 2002. Den är ett återskapande av den kyrka som uppfördes här av Klemens (ca 840 - 916) och vigdes åt Panteleimon. Under den osmanska tiden fungerade den som moské, kyrka och återigen moské innan den till slut revs.

Bilder från Ohrid innanför murarna (mestadels kyrkligt):

Tsar Samuils fästning.

---

Hus nära kyrkan Bogorodica Perivlepta innanför den gamla stadsmuren.

---

Den helige Dimitrius kyrka i närheten av Bogorodica Perivlepta.

---

Genom porten ser vi klocktornet till kyrkan Bogorodica Perivlepta.

---

 

Bogorodica Perivlepta.

---

Romerska amfiteatern.

---

Helige Klemens och Panteleimons kyrka. 

---

Heliga Sofias kyrka. 

---

Mot Skopje:

”Välkommen till kommunen Kičevo” på fyra språk: albanska, makedonska, engelska och turkiska. Att skylten inleds på albanska var uppenbarligen inte tillräckligt för den som täckt över de andra språken med sitt klotter. ”Allt ska ske på mina villkor!” Makedoniens stora albanska minoritet lever framför allt i västra Makedonien, utmed gränsen till Albanien. Makedoniens befolkningssammansättning i procent (folkräkning 2002): makedonier 64, albaner 25, turkar 4, romer 3, serber 2 och övriga 2.

---

Utsikt från bussen.

---

Novi Sad:

Jimi Hendrix, en tamburaša-spelare, Dylan och Janis Joplin (skulle jag tro). Ingen dålig kvartett.

---

Pumpor.

---

Katedralen och rådhuset.

---

Esztergom:

Mellan järnvägsstationen och domen i Esztergom.

---

Den gamla moskén – dzsámi - i Esztergom.

---

Katedralen.

---

Donau och Slovakien sedda från domen.

-----

Källor:

Philine von Oppeln: Mazedonien. Unterwegs auf dem südlichen Balkan (Trescher Verlag, 2017)

Två broschyr utgivna av Skopje stads turistavdelning: ”The old Bazaar” respektive ”Museums”

https://dtk.rks-gov.net/tkk_objekti_en.aspx?id=8754

Susanne Dell: Kosovo (Zugvogel Verlag, 2017)

Kultur-Reiseführer Albanien (freytag&berndt, 2018)

https://books.google.se/books?id=vJLoBQAAQBAJ&pg=PA495&lpg=PA495&dq=sveti+kliment+i+pantelejmon&source=bl&ots=Nda7a4b_0m&sig=ACfU3U3ErhNA1DJGttd4piK0UsJQMaEncQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjaiefEsd_gAhXoh4sKHYMwAzw4KBDoATAFegQICRAB#v=onepage&q=sveti%20kliment%20i%20pantelejmon&f=false

https://books.google.se/books?id=YVPshBLnW_cC&pg=PA170&lpg=PA170&dq=kliment+pantelejmon+ohrid&source=bl&ots=EeEgvsjY-a&sig=ACfU3U0yZnUpkuVWghgHk0oxWxsF36OCNQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiRhuvT2eDgAhXSlosKHb78Di04ChDoATAGegQIAhAB#v=onepage&q=kliment%20pantelejmon%20ohrid&f=false

https://books.google.se/books?id=QLWqXrW2X-8C&pg=PA15&dq=The+Ecumenical+Patriarchate+Tzimiskes&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwibuNqNrv3gAhXosIsKHa9nCQkQ6AEIKDAA#v=onepage&q=The%20Ecumenical%20Patriarchate%20Tzimiskes&f=false

https://whc.unesco.org/en/list/99