Än lever romantiken i Alt Heidelberg ("Tysk vår: med tåg i tre länder"; del 8/13)

Text och bild: Per Nilson.

Staden uppifrån slottet. Ungefär i mitten: Heiliggeistkirche.

På andra sidan Rhen, i staden utmed Neckar, väntade ingen Jordan trots att vi kommit överens om att mötas på vandrarhemmet på förmiddagen. I receptionen fick jag veta att någon väntat på mig men gått när min ankomst drog ut på tiden. Vad som orsakade min försening minns jag inte, men jag hade avrest från Strasbourg som planerat. Aningen moloken checkade jag in och begav mig sedan ut på stan. Under de närmaste tre dagarna skulle jag hinna med inte bara Heidelberg utan också Worms och Speyer.

Jag styrde stegen österut, mot slottet. På min väg – den löpte parallellt med Neckar men ett par kvarter längre söderut – hann jag med både hårklippning och kebab. Om personalen på det senare stället alls noterade min sorti så skedde det under tystnad. Dagen innan, på Maison des Bières i Strasbourg, hade min blygsamma beställning – en kopp kaffe - återgäldats med ett glatt ”Merci, au revoir!”.   

Halvvägs till slottet ligger Bismarckplatz där den långa Hauptstrasse – en 1,6 kilometer lång gågata – tar vid. Utmed den, men en bra bit längre österut, ligger Heiliggeistkirche. I den senmedeltida kyrkan finns pfalzgreven och kurfursten Ruprecht I:s gravplatta. Universitetet i Heidelberg – det tredje äldsta i Tysk-romerska riket efter Prag och Wien – grundades av honom 1386. Ett av kyrkfönstren, vackert rött (andens färg), benämns ”Fysikfönstret” och ägnas den mänskliga andens storhet - dess fram- och baksida. Förutom formeln ”E=mc²” anges också datumet ”6.8.1945”. Fysiken som välsignelse och förbannelse. Kunskap på gott och ont.

---

Heiliggeistkirche med sina små bodar utmed fasaden.

Ett stenkast åt sydost, en bit upp på bergssluttningen, tronar slottet. I vanliga fall har man två möjligheter att ta sig dit upp: med hjälp av trapporna eller bergbanan som stannar till vid slottet innan den fortsätter till toppen, Königsstuhl. Den här gången var dock bergbanan avstängd så det fick bli trapporna.

---

Uppe på slottet. Till höger det senmedeltida Ruprechtsbau, uppkallat efter kurfurst Ruprecht III (som kung: Ruprecht I).

Omgiven av slottsbyggnader – delvis hela, delvis bara stolta ruiner – pustade jag ut en stund innan jag sökte upp kassan för att lösa en biljett till den guidade turen. Innan det var dags hann jag med ett besök i slottskällaren, mest känd för sitt vinfat rymmande 221 726 liter. Det beställdes av kurfurst Karl Theodor 1751. Flera författare, inte bara tyska, har uppmärksammat det: Mark Twain, Hermann Melville, Jules Verne och Victor Hugo.

---

Det återuppbyggda Friedrichsbau.

---

I källaren.

---

Das grosse Weinfass – det stora vinfatet - i slottets källare.

---

Till höger Ottheinrichsbau, från 1500-talet. Rik och dekorativ renässans.

---

Som residens för kurfurstarna av Pfalz (ursprunget var en medeltida borg) blev slottet föremål för om- och tillbyggnader från 1400-talet fram till 1600-talets början. Under det pfalziska tronföljdskriget i slutet av 1600-talet lades slottet, liksom staden, i ruiner av den franske kungen Ludvig XIV. Efter att ha fått nya tak förstördes slottet 1764 av ett blixtnedslag. Sedan dess ligger en stor del i ruiner, även om en omfattande renovering ägde rum under 1800-talets sista år.

Den guidade turen var mycket givande. Vi rörde oss både inomhus – i välrenoverade rum – och utomhus. Jag minns berättelsen om den blivande kurfursten Fredrik V som gifte sig med Elisabet Stuart, dotter till kung Jakob I av England. Bröllopet stod i England 1613; en kort tid senare gav de sig av hem till Pfalz. År 1619 valde de protestantiska böhmarna den kalvinistiske Fredrik till sin kung, en provokation mot den katolska kejsarmakten. I slaget vid Vita berget utanför Prag 1620 besegrade kejsarens trupper de upproriska böhmarna. Fredriks regentperiod varade blott ett år, varför han gått till historien som ”Vinterkungen”. En hård rekatolicering av Böhmen inleddes efter den kejserliga segern. Många böhmiska adelsmän lämnade sitt land.

1622-23, under det trettioåriga kriget, intogs Heidelberg (sedan reformationen var Pfalz en ledande makt på den protestantiska sidan) av kejserliga trupper under Tilly. Större delen av biblioteksbestånden i Heidelberg, framförallt det som tillhörde Heiliggeistkirche, beslagtogs och fördes till Rom (Bibliotheca Palatina). Kanske var det lika bra – det är mycket möjligt att boksamlingarna annars skulle ha förstörts i det pfalziska tronföljdskriget. Under det trettioåriga kriget intogs Heidelberg av svenskarna (1633).

Det pfalziska tronföljdskriget orsakades av den franske kungen Ludvig XIV:s anspråk på tronföljden i en del av Pfalz efter det att kurfursten Karl II av Pfalz dött barnlös 1685. Han var bror till Elisabet Charlotta (Liselotte) av Orléans (1652-1722), Ludvig XIV:s svägerska. Nu satt Liselotte, gift med Ludvig XIV:s bror Filip, i Frankrike och oroade sig för hemstaden, Heidelberg. Skulle den skövlas? Hennes värsta farhågor kom att besannas.

När guidningen var över – den avslutades i slottskyrkan – ställde sig guiden vid utgången. När det blev min tur att gå ut frågade hon mig var jag kom ifrån. När hon fick höra att jag kom från Sverige berättade hon att hon tillbringat en hel del tid i nordvästra Skåne. Jag berättade att jag till sommaren skulle guida på tyska på Läckö slott, och att jag såg detta besök som ett tillfälle att lära mig mer om slottsguidning. Drygt två år har förflutit sedan dess. I skrivande stund gör jag min tredje Läckö-säsong. Att arbeta som guide innebär inte bara att dela med sig av kunskaper utan också att man själv vidgar sina vyer. I går hade jag en längre pratstund med en tysk slottsbesökare. Han berättade om slottet Augustusburg i hemstaden Brühl (sydväst om Köln) men också om Hambacher Schloss i Neustadt an der Weinstrasse (i förbundsstaten Rheinland-Pfalz).  

---

Ioannes Casimirus 1592.

En namne till den pfalzgreve, Johann Casimir av Pfalz-Zweibrücken, vars son blev den förste kungen av den pfalziska ätten på Sveriges tron (Karl X Gustav). Hans syster, Maria Eufrosyne, var hustru till Magnus Gabriel de la Gardie, som innehade Läckö mellan 1652 och 1681.

---

Kurpfälzisches Museum.

Heidelberg bombades inte under andra världskriget. Den senaste förstörelsen ägde rum under det pfalziska tronföljdskriget i slutet av 1600-talet varefter staden byggdes upp på nytt, i 1700-talsstil. År 1720 blev Mannheim ny residensstad för kurfurstarna av Pfalz. Ett nytt slott började byggas där, och det blev en av de största residensbyggnaderna i Europa.

Heidelberg omnämns för första gången 1196. Från cirka 1230 var Heidelberg säte för pfalzgrevarna, från 1356 till 1720 för kurfurstarna av Pfalz. En kurfurste var förmer än en vanlig furste, eftersom han deltog i valet av tysk-romersk kejsare. År 1214 tillföll furstendömet Pfalz det bayerska huset Wittelsbach. Den tysk-romerske kejsaren Ludvig IV Bayraren avstod 1329 Pfalz och det senare Oberpfalz till två brorsöner. Därmed kom wittelsbacharnas bayerska och pfalziska besittningar att skiljas åt. År 1777, efter det att den bayerska grenen dött ut, förenades dock Pfalz med Bayern. I Pfalz-Zweibrückens vapen - på Läckö slott, i Grevens matsal, kan man beskåda det - ingår wittelsbacharnas blå-vita romber. (Även i Kurpfalz´vapen finns de.)

I samband med Napoleons nyordning, då Pfalz delades mellan Frankrike och olika tyska stater, upphörde Kurpfalz som politisk enhet (1803). Efter Napoleonkrigen bildades ett område väster om Rhen som från 1838 kallades Rheinpfalz och numera ingår i förbundslandet Rheinland-Pfalz. Heidelberg ingår i dag i förbundsstaten Baden-Württemberg, helt nära gränsen till Rheinland-Pfalz.

---

Det gamla studenthaket Zum Seppl.

---

Gasthof zum Roten Ochs – också det starkt förknippat med romantiskt studentliv.

Staden är nästintill synonym med romantik(en). Den tyska litterära romantiken har två centra: Heidelberg och Jena. År 1805 utkom ”Des Knaben Wunderhorn”, vilket markerar inledningen på heidelbergromantiken. Staden blev den mest besjungna i Tyskland. Till detta bidrog förstås dess natursköna läge. Den gamla staden sträcker sig utmed Neckar i väst-östlig riktning, klämd mellan berg i norr och söder. Till romantiken bidrar också det faktum att slottet till stor del är en ruin, byggd av röd sandsten, av många ansedd som en av de skönaste i världen. Grundandet av universitetet 1386 har också gjort sitt till. Studentlivet omgärdades av en mängd traditioner och ritualer; de gamla krogarna Zum Seppl och Gasthof zum Roten Ochsen var kära tillhåll för studenterna. Heidelberg räknas som en av Tysklands vackraste städer, tillströmningen av turister är stor.

Också en tysk teaterpjäs har kommit att spela en viktig roll. Wilhelm Meyer-Försters Alt-Heidelberg (uruppförande 1901 i Berlin; sv. övers. Gamla Heidelberg) utgjorde förlaga till Sigmund Rombergs operett The Student Prince som hade premiär på Broadway 1924 och blev en succé. Tre år senare kom Ernst Lubitschs stumfilm The Student Prince in Old Heidelberg. Även Richard Thorpes film The Student Prince blev en mycket stor framgång. 1959 kom en tysk filmatisering, Alt Heidelberg. I nämnda produktioner framträdde en idealiserad bild av det gamla Tyskland, rustikt och gott. Den amerikanska filmatiseringen från 1954 fick måhända draghjälp av det faktum att Heidelberg efter andra världskriget var säte för militärregeringen i den amerikanska ockupationszonen?

---

Några fler bilder från Heidelberg innan vi, i nästa avsnitt, beger oss till Worms:

Alte Brücke (Karl-Theodor-Brücke) är en återuppbyggnad av den bro från 1788 som tyskarna förstörde i andra världskrigets slutskede.

---

Jag gick över bron till den norra stranden. Där väntade en kraftig stigning. När jag väl kommit upp stötte jag på denna vägvisande sten. Här uppe sträcker sig Philosophen-Weg genom bland annat fruktträdgårdar och vingårdar.

---

Stadsutsmyckning.

---

Gamla Heidelberg.

---

Källor:

Heidelbergs slott, hemsida: https://www.schloss-heidelberg.de/wissenswert-amuesant/persoenlichkeiten/liselotte-von-der-pfalz

Historisches Lexikon Bayerns:

https://www.historisches-lexikon-bayerns.de/Lexikon/Pf%C3%A4lzische_Teilungen

Nationalencyklopedin

---

Lidköping, den 10 juni 2019