Zu Hause/To Hus in Flensburg - Hjemme i Flensborg ("Tysk vår: med tåg i tre länder", del 1/14)

Text och bild: Per Nilson.

Kusin Karin i Flensburg. Tack vare henne har jag fått vara med och sjunga Schubert, Vivaldi och Mendelssohn.Kusin Karin i Flensburg. Tack vare henne har jag fått vara med och sjunga Schubert, Vivaldi och Mendelssohn.

På morgonen den 10 mars avgick bussen från Hässleholm. Några broar och danska öar senare nådde vi den dansk-tyska gränsen. Nu gick det snabbt: Sønderjylland hade knappt hunnit övergå i Schleswig-Holstein förrän vi var framme. Det var dags för den 34:e upplagan av Lionskonserten i Schleswig och Flensburg. Tillsammans med en lokal kör, Benefizchor, och sångare från Bergheim (nära Köln) skulle vi framföra Schuberts mässa nr 2 i G-dur och Vivaldis Gloria. Hösten 2016 hade min kusin frågat om jag inte hade lust att följa med till Flensburg. Färdkamrater: ett gäng kyrkokörsångare från Hässleholm. Jag svarade ja och köpte strax därpå ett tågluffarkort. Körresan skulle bli upptakten till ett längre äventyr.

Vårlig gräsmatta utanför den danskspråkiga tidningen Flensborg Avis redaktionslokaler.Vårlig gräsmatta utanför den danskspråkiga tidningen Flensborg Avis redaktionslokaler.

Flensburg är beläget längst in i en fjord, Flensburger Förde. En promenad längs vattnet på Schiffbrücke med utsikt över hamnen och husen på andra sidan fjorden rekommenderas. Som stad i hertigdömet Slesvig var Flensburg under århundraden nära knutet till Danmark, vilket också märks: arkitekturen för tankarna till landet i norr, liksom de tvåspråkiga skyltarna. Staden hyser en ansenlig och aktiv dansk minoritet med egna skolor och institutioner, till exempel Dansk Centralbibliotek for Sydslesvig. Ändå råder det inget tvivel om i vilket land man befinner sig: tyskan dominerar fullständigt.

Helligåndskirken.Helligåndskirken.

Ett bra sätt att bekanta sig med Flensburg är att promenera längs den långa gågatan som hinner byta namn två gånger mellan sina båda ändpunkter, Südermarkt (Søndertorv) i söder och Nordertor (Nørreport) i norr. Från söder till norr benämns stråket Holm - Grosse Strasse – Norderstrasse. Utmed denna shoppinggata ligger en mängd intressanta byggnader. Börjar vi i söder och vandrar norrut träffar vi på: Nikolai-kyrkan (med sin imponerande orgelläktare); Helligåndskirken (från 1300-talet; kyrka för danskspråkiga sedan reformationen); Mariakyrkan (första urkundliga belägget från 1284 - samma år som Flensburg fick stadsrättigheter; hem för stadens Bachkör; tegelgotik); Nordertor (den norra stadsporten, uppförd i slutet av 1500-talet under den danske kungen Kristian IV:s regeringstid).

Korsvirkeshus.Korsvirkeshus.

Flensburg är en gammal sjöfartsstad, och föga överraskande finns här ett sjöfartsmuseum. Det är också startpunkten för ”Kaptensrutten”, en promenad som tar den intresserade till olika platser i staden som berättar om vad en kapten på 1800-talet hade att uträtta när hans skepp angjorde hamnen: varor skulle förtullas, avtal slutas med hantverkare om reparationer av skeppet, värvning av nya styrmän eller matroser… Närmare upplysningar om rutten ges på museet.

Anknytning till sjöfarten har också de vackra köpmansgårdarna (Kaufmannshöfe). De är från 1700-talet, när danska skepp levererade förnödenheter till sina västindiska kolonier (Sankt Thomas, Sankt Jan och Sankt Croix) och återvände hem med socker och rom. En typisk köpmansgård ligger på Norderstrasse 86. I magasinet som vetter mot hamnen lagrades varorna, i byggnader inne på gården förädlades de. Här fanns också tjänstefolkets bostäder, stallar och brunn. Köpmannen bodde på framsidan, i huset som vetter mot Norderstrasse.

I bakgrunden Kompagnietor, från 1604. Uppfördes som gillehus för Flensburger Schiffegelag - en förening för flensburgska skeppare och köpmän.I bakgrunden Kompagnietor, från 1604. Uppfördes som gillehus för Flensburger Schiffegelag - en förening för flensburgska skeppare och köpmän.

Fram till mitten av 1800-talet var Flensburg känt i Europa som ”romstaden”. Romexporten blomstrade. Som mest fanns det över 200 romhus i staden – numera är de bara två, båda med försäljningsställen. Det äldsta romhuset är Rumhaus Sonnberg på Schiffbrücke 16. Romtillverkningen där har dock bytts ut mot ölbryggning (Hansens Brauerei).

Strax söder om Südermarkt ligger Rote Strasse med pittoreska hantverks- och köpmansgårdar, konsthantverks- och antikvitetshandlare, gallerier och kaféer. I Sankt Jürgen-kvarteret hittar vi kaptenskvarteret med hus som tidigare beboddes av sjökaptener. En av de äldsta gatorna är Oluf Samson-Gang. Oluf Samson var en redare som i början av 1600-talet hyrde ut husen längs gatan till sjömän och hantverkare. 

Korsvirke.Korsvirke.

En stor del av helgen ägnades åt övning och konserter. De senare ägde rum på det danska gymnasiet i Schleswig och i Deutsches Haus i Flensburg. Båda byggnaderna är intressanta. Byggandet av det danska gymnasiet i Schleswig finansierades av den danske redaren A P Møller; 2008 invigdes det av drottning Margrethe. Deutsches Haus stod färdigt 1930 och var ett tack från den tyska regeringen till flensburgarna för att de i 1920 års folkomröstning röstat för att staden skulle tillhöra Tyskland.

Danska gymnasiet i Schleswig.Danska gymnasiet i Schleswig.

Danska gymnasiet i Schleswig.Danska gymnasiet i Schleswig.

Bakom konserterna stod Lions Club Flensburg-Schiffbrücke e.V. Biljettintäkterna gick till Lions hjälpverksamhet för behövande barn. Efter ett halvt års övande hemma i Hässleholm var det nu äntligen dags. Kör, sångsolister, orkester och en femtonårig violinsolist i Mendelssohns violinkonsert i E-moll (opus 64) gjorde sig redo. En av körerna, Benefizchor (”Välgörenhetskören”), och orkestern, Collegium musicum am Alten Gymnasium, utgjorde den musikaliska kärnan. De är båda knutna till Altes Gymnasium i Flensburg och består av elever och lärare (såväl tidigare som nuvarande), föräldrar och bekanta.

Deutsches Haus.Deutsches Haus.

Vår konsertsal i Deutsches Haus.Vår konsertsal i Deutsches Haus.

Violinsolisten Benjamin Günst övar i Deutsches Haus.Violinsolisten Benjamin Günst övar i Deutsches Haus.

Efter söndagskvällens konsert inbjöds till fest – smörgåsar och obegränsade mängder flensburgsöl - i en annan del av Deutsches Haus.

I våras deltog jag tillsammans med hässleholmarna i den 35:e upplagan. Vi sjöng Mendelssohns tonsättningar av den 42:a psaltarpsalmen (”Wie der Hirsch schreit” – Såsom hjorten trängtar) och av den hundrade (”Jauchzet dem Herrn, alle Welt” – Hylla Herren, hela världen). I september i år var delar av Benefizchor på besök i Hässleholm och jag fick åter sjunga Mendelssohn. Fantastiskt. En av tenorerna bjöd in mig till Lions-konserten 2019. Färdkamraterna kommer inte med eftersom de har ett körjubileum hemma att tänka på. Men jag tror att jag åker ner. På programmet står Rombergs tonsättning av Schillers dikt ”Das Lied von der Glocke”. Jag börjar känna mig lite hemmastadd i Flensburg.

Sången ädla känslor föder, hjärtats nyckel heter sångSången ädla känslor föder, hjärtats nyckel heter sång

 

I nästa avsnitt ges en sammanfattning av de dansk-tyska turerna i Schleswig-Holsteins historia.

Hässleholm 2018.10.23