Schleswig-Holstein - en dansk-tysk historia ("Tysk vår: med tåg i tre länder", del 2/14)

Av Per Nilson.

Karta från Vadstena kloster.Karta från Vadstena kloster.

Den som reser i Schleswig - den norra delen av Schleswig-Holstein, Tysklands nordligaste förbundsland - märker ganska snart de danska inslagen: tvåspråkiga skyltar, danskklingande ortnamn, arkitektur som påminner om Danmark. Och det är inte konstigt. Från slutet av 1300-talet fram till det danska nederlaget i det dansk-tyska kriget 1864 var det nuvarande Schleswig-Holstein - politiskt - en dansk-tysk affär, därefter enbart en tysk. I dagens Schleswig-Holstein (främst i Schleswig) finns en betydande dansk minoritet: 50 000 tyska medborgare räknar sig som danskar.(1)

Alltsedan drottning Margaretas tid på 1300-talet har de båda namnen, Schleswig och Holstein (danska: Slesvig och Holsten), uppträtt som tandempar. Långt senare, på 1860-talet, ledde danska försök att kasta principen om odelbarhet över bord till krig med Preussen och Österrike.

Låt oss börja vår översikt på Margaretas tid. Föreningen mellan Slesvig och Holstein kom till stånd efter 1386 då drottning Margareta skänkte det danska hertigdömet Slesvig till greven av Holstein-Rendsburg, Gerhard VI. Efter hans död försökte både Margareta och efterträdaren Erik av Pommern vinna tillbaka Slesvig, dock utan att lyckas. År 1460 valde den slesvig-holsteinska adeln den danske kungen (Kristian I) till herre över hertigdömet Slesvig och grevskapet Holstein (hertigdöme 1474). Villkoret var att områdena skulle vara odelbara för evigt. Under 1500-talet delades dock Slesvig-Holstein upp mellan kungen å ena sidan och hertigen av Gottorp å den andra. Statsbildningen Holstein-Gottorp, bestående av delar av de båda hertigdömena, hade sett dagens ljus. Starka spänningar fanns mellan den danska kronan och hertigarna av Holstein-Gottorp. Dessa sökte stöd hos svenskarna - Danmarks arvfiende. På 1720-talet införlivades dock de gottorpska besittningarna med hertigdömena. Detta var den så kallade helstaten. Den danske kungen blev hertig av Slesvig och Holstein. Tilläggas kan att det holsteinsk-gottorpska husets stamslott, Gottorp, är beläget strax utanför staden Schleswig.

Kring 1840 uppstod två nationalistiska rörelser: en tysk som ville ansluta Schleswig till Tyska förbundet (i vilket Holstein ingick) och en dansk som ville knyta Slesvig närmare Danmark. Spänningarna utmynnade i två krig, 1848-50 respektive 1864.

Det första utlöstes i mars 1848 av uppror bland hertigdömenas tyska befolkning som krävde en gemensam, fri författning samt att Schleswig skulle upptas i Tyska förbundet. Den danska regeringen sade nej men var villig att avstå från Holstein. Slesvig skulle dock införlivas i Danmark. Språkligt och kulturellt var Holstein betydligt mer tyskt än danskt. De upproriska tyskarna fick militär hjälp av Preussen och Tyska förbundet. Med vissa uppehåll rasade kriget i tre år. Det blev ovanligt blodigt. Danmark avgick med segern men måste förbinda sig att respektera principen om de båda hertigdömenas odelbarhet. Ryssland hade starkt motsatt sig danskarnas strävan att upphäva tandemskapet. Utsatt för rysk press lät sig Preussen nöja med löftet att Slesvig-Holstein även fortsättningsvis skulle vara odelbart.

En nationalistisk yra utbröt i Danmark. Genom införandet av den så kallade Novemberförfattningen 1863 bröt danskarna sitt löfte om hertigdömenas odelbarhet. Författningen innebar att Slesvig och det egentliga Danmark fick en gemensam konstitution. Följden blev krig mellan Danmark å ena sidan och Preussen och Österrike å den andra. Danmark förlorade kriget och de båda hertigdömena avskildes från Danmark. Genom att göra gemensam sak med preussarna, trots att man inte hade några anspråk i denna del av Europa, ville Österrike markera sin ledarställning bland de tyska staterna.

När väl Danmark besegrats gick Bismarck vidare. Avgörandets stund i kraftmätningen mellan Preussen och Österrike närmade sig. Vilken av dessa båda makter skulle intaga den ledande rollen bland de tyska länderna? Bismarcks mål var ett enat Tyskland under preussisk ledning. Som förevändning för att förklara Österrike krig utnyttjade Bismarck en obetydlig tvist om hur Schleswig och Holstein skulle styras efter den preussisk-österrikiska segern. Sommaren 1866 utkämpades så slaget vid Königgrätz, då uppemot en halv miljon man drabbade samman. Ett tredje krig - mot Frankrike 1870-71 – återstod innan det tyska kejsardömet slutligen kunde utropas 1871.

Majoriteten i både Schleswig och Holstein var tysktalande men många var också dansktalande, i synnerhet i norra Slesvig. Denna del överlämnades till Danmark efter en folkomröstning 1920. Den dansk-tyska gränsen kom att dras strax norr om Flensburg där en stor majoritet av väljarna hade röstat för att tillhöra Tyskland.

Den som idag korsar den dansk-tyska gränsen vid Padborg-Harrislee, några kilometer norr om Flensburg, byter alltså land men håller sig inom Slesvig. Det avgränsas av två vattendrag: Kongeå i norr (Danmark) och Eider (danska: Ejder) i söder (Tyskland). Eider bildar också gräns mellan Schleswig och Holstein.

Den södra delen av det danska Jylland kallas Sønderjylland och motsvarar den norra delen av Slesvig som tillföll Danmark 1920. Namnet kan också användas som beteckning för hela Slesvig, alltså också den södra delen som numera ingår i Tyskland.

Den danska minoriteten i Schleswig-Holstein bor framför allt i Flensburg, i Kreis Nordfriesland, Kreis Schleswig-Flensburg och i den norra delen av Kreis Rendsburg-Eckernförde. I Flensburg och några mindre orter utgör den danska minoriteten upp till 20 procent av befolkningen.

Den danska minoriteten är aktiv. Sydslesvigsk Forening är danskarnas kulturella organisation; Dansk Skoleforening for Sydslesvig ansvarar för undervisningen på danska; Dansk Centralbibliotek är danskarnas eget biblioteksystem; Flensborg Avis är en danskspråkig tidning. För danskarna finns ett politiskt parti på kommunnivå: Sydslesvigsk Vœlgerforening. Partiet är representerat i det schleswig-holsteinska parlamentet i Kiel eftersom man i detta fall gjort ett undantag från femprocentspärren. Partiet representerar också medborgare ur den frisiska minoriteten.  

Institutet för språk och folkminnen – en svensk förvaltningsmyndighet – skrev 2013 på sin hemsida att Sydslesvig är en förebild för tvåspråkighet och visar att tvåspråkighet kan fungera.(2)

Slutet gott - allting gott, med andra ord.

Artikelförfattaren på väg hem från ett besök i Lübeck (1976).Artikelförfattaren på väg hem från ett besök i Lübeck (1976).

----------

 (1) https://www.schleswig-holstein.de/DE/Fachinhalte/M/minderheiten/minderhe...

(2) https://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/n...

Källor:

Nationalencyklopedin

Frans Josef - kejsare i katastrofernas tid av Ulf Irheden (Bokförlaget perenn)